Institutet för hälsa och välfärd uppger att de lägst utbildade och de som har de lägsta inkomsterna i allmänhet är sjukare och dör yngre än högt utbildade och de med höga inkomster. Också de arbetande är friskare än de arbetslösa. De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora i Finland och ökar hela tiden. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska hälsoskillnaderna, men det system med fler nivåer som vi har i Finland leder rent av till större skillnader i och med att de med högre inkomster gynnas. De förvärvsarbetande har som mest tillgång till tre system, medan de som står utanför arbetslivet (arbetslösa, pensionärer, vårdlediga m.fl.) har bara ett. Regeringen Marins målsättningar för vårdreformen är första steget mot ett bättre och jämlikare system.
Social- och hälsovårdsministeriet publicerade sina planer gällande programmet Framtidens social- och hälsocentral. År 2020 fördelas 70 miljoner euro till regionerna för att förverkliga programmets fem huvudmålsättningar, vilka är 1) förbättra tillgången till vård, 2) satsa på förebyggande verksamhet, 3) trygga kvaliteten, 4) stärka integrationen och 5) få kontroll över kostnadsökningen. Av denna 70 miljoner euros helhet kommer Nyland troligtvis att få omkring 17 miljoner euro.
Nu är det viktigt att vi har ett gott samarbete i östra Nyland, så att kommunerna i vår region får tilläggsresurser för att förkorta vårdköerna och förbättra viktiga social- och hälsovårdstjänster. Till exempel i bakgrundsmaterialet i Borgås budget 2020 framgår att man kommer till läkare inom 30 dagar och till sjukskötare på 20 dagar. Det är för lång tid och tilläggsresurser behövs
Minskade hälsoskillnader förbättrar individens välfärd och sparar samhällets pengar. De direkta inbesparingarna kan stiga till flera miljarder euro och antalet invalidpensionerade kunde sjunka med cirka 20 000 personer. Också sysselsättningsgraden skulle stiga. Det står i allas intresse, också de förmögnas, att hälsoskillnaderna minskar.
En undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd visar att fler än var tionde pensionär har valt att inte gå till läkaren eller att köpa mediciner på grund av brist på pengar. Nu när programmet för Framtidens social- och hälsocentral äntligen kör igång och vårdreformen framskrider enligt plan är det dags att se över klientavgifterna och avgiftstaket. Vi behöver ett avgiftstak som bättre tar i beaktande människors olika livssituationer och behov. Tandvården bör inkluderas i helheten. Kundavgifterna bör också vara skäliga och till exempel kunde man göra besöken hos skötare avgiftsfria.
Anette Karlsson
Social- och hälsovårdsministeriet publicerade sina planer gällande programmet Framtidens social- och hälsocentral. År 2020 fördelas 70 miljoner euro till regionerna för att förverkliga programmets fem huvudmålsättningar, vilka är 1) förbättra tillgången till vård, 2) satsa på förebyggande verksamhet, 3) trygga kvaliteten, 4) stärka integrationen och 5) få kontroll över kostnadsökningen. Av denna 70 miljoner euros helhet kommer Nyland troligtvis att få omkring 17 miljoner euro.
Nu är det viktigt att vi har ett gott samarbete i östra Nyland, så att kommunerna i vår region får tilläggsresurser för att förkorta vårdköerna och förbättra viktiga social- och hälsovårdstjänster. Till exempel i bakgrundsmaterialet i Borgås budget 2020 framgår att man kommer till läkare inom 30 dagar och till sjukskötare på 20 dagar. Det är för lång tid och tilläggsresurser behövs
Minskade hälsoskillnader förbättrar individens välfärd och sparar samhällets pengar. De direkta inbesparingarna kan stiga till flera miljarder euro och antalet invalidpensionerade kunde sjunka med cirka 20 000 personer. Också sysselsättningsgraden skulle stiga. Det står i allas intresse, också de förmögnas, att hälsoskillnaderna minskar.
En undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd visar att fler än var tionde pensionär har valt att inte gå till läkaren eller att köpa mediciner på grund av brist på pengar. Nu när programmet för Framtidens social- och hälsocentral äntligen kör igång och vårdreformen framskrider enligt plan är det dags att se över klientavgifterna och avgiftstaket. Vi behöver ett avgiftstak som bättre tar i beaktande människors olika livssituationer och behov. Tandvården bör inkluderas i helheten. Kundavgifterna bör också vara skäliga och till exempel kunde man göra besöken hos skötare avgiftsfria.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 28.1.2020 i Östnyland.
