Ifjol fick jag möjligheten att lära känna en trevlig 15-åring som gjorde sin praktik på Riksdagen. Vi diskuterade hens framtidsplaner och olika drömyrken. Diskussionen påminde mig om min egen ungdom. Alternativen var många, men däremot saknades konkret information om de olika yrkena. Är det realistiskt att förvänta sig att en 16-åring är kapabel till att välja ett yrke var hen trivs tills pensionen? Jag klarade inte av det och knappast kan alla dagens unga det heller. Som tur är det inte ett problem nuförtiden, eftersom det uppskattas att dagens unga kommer att göra sina arbetskarriärer inom flera olika yrken. Men ifall man endast har grundskoleutbildning kan man få stora problem senare i livet, eftersom forskning visar att låg utbildningsnivå ökar riskerna för arbetslöshet och fattigdom.
En femtedel av män under 25 år och över 15 procent av unga kvinnor befinner sig utanför arbetslivet och de saknar utbildning. Det är allt för många och mängden växer konstant. Snart publiceras ungdomsbarometern och enligt förhandsuppgifter är det bristen på pengar som är största orsaken till att unga inte når en högre utbildningsnivå än grundskola. Böckerna och studiematerial är saker som unga eller deras familj måste bekosta själva. En gymnasieutbildning kan kosta till och med 2 600 euro, och vissa yrkesutbildningar är ännu dyrare. Alla familjer har inte råd att betala liknande summor, vilket syns genom exempelvis en ökning bland de som hoppar av studierna.
Många organisationer kräver i ett medborgarinitiativ att gymnasie- och yrkesutbildningen skall vara helt och hållet avgiftsfritt. Över 17 000 finländare har undertecknat initiativet, men många fler namn behövs för att få riksdagen att behandla initiativet efter att namninsamlingen tar slut i mars. Genom att höja läroplikten till 18-år skulle vi nå målet om ett avgiftsfritt andra stadie. Därtill skulle det vara ett bra sätt att garantera att ungdomarna fortsätter utbilda sig efter grundskolan. Samhället bör inte signalera till unga eller deras familjer att det är okej att bara bli hemma som 16-åring. Vi har inte råd att lämna många tusentals unga utan utbildning och arbete.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 21.1.2018 i HBL.
En femtedel av män under 25 år och över 15 procent av unga kvinnor befinner sig utanför arbetslivet och de saknar utbildning. Det är allt för många och mängden växer konstant. Snart publiceras ungdomsbarometern och enligt förhandsuppgifter är det bristen på pengar som är största orsaken till att unga inte når en högre utbildningsnivå än grundskola. Böckerna och studiematerial är saker som unga eller deras familj måste bekosta själva. En gymnasieutbildning kan kosta till och med 2 600 euro, och vissa yrkesutbildningar är ännu dyrare. Alla familjer har inte råd att betala liknande summor, vilket syns genom exempelvis en ökning bland de som hoppar av studierna.
Många organisationer kräver i ett medborgarinitiativ att gymnasie- och yrkesutbildningen skall vara helt och hållet avgiftsfritt. Över 17 000 finländare har undertecknat initiativet, men många fler namn behövs för att få riksdagen att behandla initiativet efter att namninsamlingen tar slut i mars. Genom att höja läroplikten till 18-år skulle vi nå målet om ett avgiftsfritt andra stadie. Därtill skulle det vara ett bra sätt att garantera att ungdomarna fortsätter utbilda sig efter grundskolan. Samhället bör inte signalera till unga eller deras familjer att det är okej att bara bli hemma som 16-åring. Vi har inte råd att lämna många tusentals unga utan utbildning och arbete.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 21.1.2018 i HBL.
