Riksdagen har godkänt förlängningen av läroplikten. Alla som går ut årskurs 9 nästa vår ska fortsätta studera tills de blir myndiga eller får en gymnasie- eller yrkesexamen. Lagen träder i kraft exakt 100 år sedan Finlands första lag om läroplikt. När grundskola infördes på 1970-talet hördes hårda protester från såväl lärare som högerpolitiker. I dag hyllar alla enhälligt grundskolan. Vi är övertygade om att även den nu godkända förlängningen av läroplikten i framtiden kommer att ses som en självklarhet och en av Finlands styrkor.
Ungefär 10–15 procent av varje årskull blir nu utan student- eller yrkesexamen. Årtionden av riktade insatser har inte förbättrat situationen. Varje ung som faller utanför skolstigen är en ung för mycket. Ännu för tjugo år sedan kunde en ung få jobb utan en utbildning, men nu fungerar inte samhället så. Man kan inte lägre med grundskolebetyg bara traska in genom fabriksporten och få jobb. Finland har inte råd med att förlora unga i tidigt skede av deras liv. Fastän läroplikten inte allena är saliggörande, är det klart att inget annat är lika effektivt för att höja utbildningsnivån och därmed sysselsättningen. Det är vår skyldighet att se till att alla unga får den utbildning de behöver för att klara sig i livet och arbetslivet.
Den förlängda läroplikten handlar inte bara om en skyldighet för de unga. Lika viktig är skolans och kommunens ansvar att se till att alla får förutsättningarna att klara av examen. Därför satsar regeringen samtidigt på elevvård och handledning. Det är viktigt att de som fått stöd i grundskolan inte lämnas vind för våg efter den. Och de stödbehov som uppstår först på andra stadiet tryggas bäst med en reform av detta slag. Inget alternativ uppskattas vara lika effektivt, helt enkelt.
Den förlängda läroplikten innebär också att gymnasie- och yrkesstuderande på andra stadiet inte längre behöver betala för läromedel. Det är en verkligt stor ekonomisk fråga för många familjer. Enligt Utbildningsstyrelsens utredning från 2018 har till och med var tredje studerandes familj utmaningar med att klara studiernas kostnader. Avgiftsfria studier är också en viktig principiell fråga. I en välfärdsstat ska plånbokens tjocklek inte få avgöra vilka möjligheter unga har att få det som de facto idag är grundläggande utbildning. Allmosor är heller ingen klok eller empatisk väg att gå vad gäller de ekonomiska utmaningarna med att studera.
Förlängningen av läroplikten är en framtidsinvestering som kommer att ge utdelning i en mer utbildad befolkning och fler i jobb. Det ökar välbefinnandet och gör vårt samhälle starkare. Och framförallt är det en reform som stöder unga vidare i livet och ger dem äkta möjligheter att sträva efter sina drömmar.
Anette Karlsson, ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater, Borgå
Johan Kvarnström, riksdagsledamot (SDP), Raseborg
Ungefär 10–15 procent av varje årskull blir nu utan student- eller yrkesexamen. Årtionden av riktade insatser har inte förbättrat situationen. Varje ung som faller utanför skolstigen är en ung för mycket. Ännu för tjugo år sedan kunde en ung få jobb utan en utbildning, men nu fungerar inte samhället så. Man kan inte lägre med grundskolebetyg bara traska in genom fabriksporten och få jobb. Finland har inte råd med att förlora unga i tidigt skede av deras liv. Fastän läroplikten inte allena är saliggörande, är det klart att inget annat är lika effektivt för att höja utbildningsnivån och därmed sysselsättningen. Det är vår skyldighet att se till att alla unga får den utbildning de behöver för att klara sig i livet och arbetslivet.
Den förlängda läroplikten handlar inte bara om en skyldighet för de unga. Lika viktig är skolans och kommunens ansvar att se till att alla får förutsättningarna att klara av examen. Därför satsar regeringen samtidigt på elevvård och handledning. Det är viktigt att de som fått stöd i grundskolan inte lämnas vind för våg efter den. Och de stödbehov som uppstår först på andra stadiet tryggas bäst med en reform av detta slag. Inget alternativ uppskattas vara lika effektivt, helt enkelt.
Den förlängda läroplikten innebär också att gymnasie- och yrkesstuderande på andra stadiet inte längre behöver betala för läromedel. Det är en verkligt stor ekonomisk fråga för många familjer. Enligt Utbildningsstyrelsens utredning från 2018 har till och med var tredje studerandes familj utmaningar med att klara studiernas kostnader. Avgiftsfria studier är också en viktig principiell fråga. I en välfärdsstat ska plånbokens tjocklek inte få avgöra vilka möjligheter unga har att få det som de facto idag är grundläggande utbildning. Allmosor är heller ingen klok eller empatisk väg att gå vad gäller de ekonomiska utmaningarna med att studera.
Förlängningen av läroplikten är en framtidsinvestering som kommer att ge utdelning i en mer utbildad befolkning och fler i jobb. Det ökar välbefinnandet och gör vårt samhälle starkare. Och framförallt är det en reform som stöder unga vidare i livet och ger dem äkta möjligheter att sträva efter sina drömmar.
Anette Karlsson, ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater, Borgå
Johan Kvarnström, riksdagsledamot (SDP), Raseborg
Texten är publicerad 18.12.2020 i HBL.
