Siirry pääsisältöön

Barn är inga spelpjäser

För tre år sedan invigdes Kantele-huset i Vårberga under festliga former. Det nya fina bildningscentret med skolor och förskolor på två språk, bibliotek och ungdomslokal blev på kort tid en livlig och populär samlingsplats för stadsdelens invånare. Både Kevätkummun koulu och Vårberga skola fylldes snabbt med elever. Den finska skolan med elever boende på gångavstånd från skolan, den svenska också med elever från skärgården.

I takt med att huset fylldes uppstod också problem. För förskolans del var utrymmena redan från början för snålt tilltagna. Med olika arrangemang har man ändå fått vardagen att fungera, men särskilt idyllisk har situationen inte varit. Nu har situationen förvärrats ytterligare. Elevprognoserna visar, att byggnadens maxkapacitet snart överskrids och att åtgärder behövs. Redan nu undervisas elever i lokalvårdarnas sociala utrymmen, i mötesrum, i korridorerna och i ungdomstjänsternas utrymmen. Som beslutsfattare kan vi inte annat än ta oss åt huvudet. Under hela denna och förra fullmäktigeperioden har man från tjänstemannahåll meddelat oss förtroendevalda att vi i Borgå har för mycket skolkvadratmetrar. Och samtidigt kämpar man i en av våra allra nyaste skolbyggnader med utrymmesbrist.

Då skolan planerades gjorde man helt klart en felbedömning gällande det framtida utrymmesbehovet. Vi har blivit vana vid att från stadens ledning ständigt få höra att vi måste skära ner på utrymmena för att spara på kostnader. Men nu ser vi hur nedskärningar i själva verket kan komma att stå oss mycket dyrare på lång sikt. Men om man ser på barnen som spelpjäser, som kan flyttas hit och dit hur det passar, är det kanske inte så farligt att byggandet sker lite hursomhelst. Men är det faktiskt så här vi vill ha det?

Barn har rätt till särskilt skydd och speciell omvårdnad slår Barnkonventionen fast. Det är vi vuxna som bär ansvar för att barnens rätt till en trygg uppväxt- och läromiljö förverkligas.

Att sjätteklassisterna skulle flyttas till Keskuskoulu för ett år eller att Keskuskoulus förskolebarn placeras i Linnajoen koulu är exempel på märkliga idéer som slängdes fram i utredningen kring Kevätkummun koulu. Lika märklig är tanken att en elev som bor en knapp kilometer från Vårberga skola skulle bli tvungen att gå närmare två kilometer till Kvarnbackens skola.

Tanken med denna kria är inte att oroa någon eftersom lösningarna som beskrivits ovan knappast har någon framtid. Vår uppfattning, som delas av såväl den svenskspråkiga som den finskspråkiga utbildningssektionen, är att Kantelehuset behöver tilläggsutrymmen. En utredning kring hur det här kunde förverkligas bör färdigställas möjligast snabbt så att den tidigare gjorda missbedömningen beträffande utrymmen kan korrigeras. Barnen och lärarna i Vårberga förtjänar fungerande och bra utrymmen. Att justera elevupptagningsområden fram och tillbaka är inte schysst mot vare sig barnen eller någon annan.

Anette Karlsson, medlem i stadsstyrelsen (sdp) 

Catharina von Schoultz, ordförande i bildningsnämnden (sfp)

Markus Hammarström, viceordförande i bildningsnämnden (sdp)

Mikael Kulju, ordförande i svenskspråkiga utbildningssektionen (sfp)

Mikael Hiltunen, viceordförande i svenskspråkiga utbildningssektionen (sdp)

Hanna Lönnfors, medlem i finskspråkiga utbildningssektionen (sfp)

Texten är publicerad 11.12.2020 i Östnyland.





Tämän blogin suosituimmat tekstit

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Suomen ylikulutuspäivä on tänään

Liian moni eläin, hyönteinen ja kasvi on kuollut - kadonnut maan päältä ikuisiksi ajoiksi. Tämä on todellista, vaikka jotkut päättäjät ovatkin kuuluttaneet väärää totuutta luontomme ja ilmastomme tilasta. Äitiyden myötä maapallomme tulevaisuus on minulle entistäkin tärkeämpää. Haluan, että lapseni saa nauttia puhtaasta luonnosta ja vedestä. Metsä on minulle tärkeä paikka, ja haluan sen olevan myös tulevien sukupolvien lapsille. Jos kaadamme kaikki puut, emme koskaan pääse nauttimaan metsän raikkaasta tuoksusta. Emme näe, kuinka ylös latva voi kasvaa tai miten monimuotoinen eläin- ja kasvikunta vanhan puun ympärille syntyy. Tällä hetkellä viidennes maapallon ihmisistä kuluttaa neljä viidesosaa maapallon luonnonvaroista. Suomen ylikulutuspäivä on tänään. Jos kaikki maailman ihmiset eläisivät kuin me suomalaiset, tarvittaisiin 3,6 maapalloa kattamaan luonnonvarojen tarve kestävästi. Liikenne, energia ja ruoan tuotanto ovat suurimmat maapallon kuluttajat. Kierrätysmateriaalien käytön kanna...

Valtuustoaloite: Järjestötoimijoiden tulevaisuuden turvaaminen

Porvoossa on yli 900 rekisteröityä yhdistystä, ja lisäksi yhdistyksiä, jotka toimivat Porvoon alueella. Arviolta joka kolmas suomalainen osallistuu vapaaehtoistoimintaan. Taloustutkimuksen toteuttamassa tutkimuksessa ihmiset osallistuivat vapaaehtoistoimintaan keskimäärin 15 tuntia kuukaudessa. Kansantaloudellisesti ajatellen vapaaehtoistoiminnan arvoksi voitaisiin siten laskea noin 2,5 miljardia euroa vuositasolla. Tutkitusti tiedetään, että kun ihminen osallistuu vapaaehtoistoimintaan tai vastaanottaa sitä, vastavuoroisesti koettu hyvä ei jää kahdenväliseksi. Kokemuksesta kerrotaan lähipiirille, joka ehkä innostuu osallistumaan toimintaan. Ja mukana oleminen ainakin vahvistaa uskoa kanssaihmisessä olevaan hyvään ja lisää rohkeutta luottaa toiseen ihmiseen. Vapaaehtoistyö ja järjestötoiminta on myös ikääntyneiden hyvinvointia vahvistavaa toimintaa. Suomalaisen yhteiskunnan ikääntyessä on tärkeää, että kiinnitämme entistä enemmän huomiota ikääntyvän väestön tarpeisiin ja hyvinvointiin....