Siirry pääsisältöön

En skola i varje väderstreck

Att stänga en skola eller att slå ihop skolor är alltid tuffa beslut – beslut som sällan känns bra. Några år sedan väckte Lovisas beslut att hålla kvar alla byskolor och bygga två nya skolcenter förundran och beundran i Borgå. Nu ser det tyvärr ut som om Lovisas modell inte var fungerande. Beslutsfattarna i Lovisa är tvungna att igen diskutera om att stänga små byskolor (ÖN 13.8).

I Borgå gjorde vi ett annorlunda val. Vi har försökt hitta en hållbar kompromiss mellan att centralisera och hålla kvar byskolorna. Vi fortsatte att jobba med bildningsnätet genom att föra in besluten som gjordes redan år 2013 om att stänga små svenskspråkiga byskolor. Därtill beslöt stadsfullmäktige att slå ihop två skolor i norr till en ny skola. Lösningen i östra delen av staden är fortfarande öppen. Ska båda skolorna stängas, ska baracker tillfälligt inrättas på de nuvarande skolornas gårdar eller ska det komma ett nytt bildningscenter på området, och ifall så på vilken plats skall bildningscentret byggas? Nämnden får ta ställning till dessa frågor inom en snar framtid. I den offentliga diskussionen har man efterlyst att konsekvenserna för barnen, de strategiska synpunkterna och de ekonomiska realiteterna bör tas i beaktande då beslutet fattas.

Det är inte hållbart att hela östra delen av staden skulle bli utan en skola. Att slå samman Sannäs skolas och Ilolan koulus elevupptagningsområden med centrums skolors elevupptagningsområden är besvärligt, och det skulle ha en drastisk inverkan på alla skolors elevupptagningsområden. Det skulle också vara kortsiktig politik, som på lång sikt skulle försämra tillväxt- och utvecklingsmöjligheterna i en stor del av staden. Att renovera Sannäs skola och Ilolan koulu samt inrätta baracker på gården är inte ekonomiskt hållbart, dvs. om man inte har som målsättning att stänga båda skolorna om några år, vilket det oundvikligen skulle leda till. Efter det skulle man inte ha någon skola alls på området.

Därmed finns det alltså bara ett alternativ att gå vidare med - att grunda ett bildningscenter på området. Men var skall centret placeras? Ur barnens perspektiv skulle det vara bäst att placera skolan på den plats, där barnen har den kortaste och tryggaste vägen att ta sig till. I första hand bör man beakta situationen för de barn som kommer att beröras av beslutet, dvs. barn som nu går på första klasserna eller barn som inte ännu går i skolan. På under fem kilometers avstånd från Sannäs skola bor det 130 sådana barn, då motsvarande siffra för Ilolan koulu och Ilolan päiväkoti är 80 respektive 79 barn.

Sedan är det skäl att analysera läget med de längsta skolvägarna. Sammanlagt 12 procent av barnen bor på över tio kilometers avstånd från Sannäs skola, 22 % från Ilolan koulu och 35 % från Ilolan päiväkotis tomt. Hur är det då med kollektivtrafiken? En buss går från Isnäs till Jakarby-Sannäs-Veckjärvi och därifrån vidare till Borgå centrum. Liknande bussförbindelse finns inte mellan Jakarby-Sannäs-Ilola. Enligt konditionsgranskningen är en del av skolornas utrymmen i gott skick eller i behov av små renoveringar. Till exempel gymnastiksalen och slöjdsalen i Sannäs är användbara. Ilolan koulu har ingen gymnastiksal och tomten är för liten för ett bildningscenter. Ilolan päiväkotis tomt är tillräckligt stor.

I samband med bildningsnätsutredningen beslöt nämnden att skolan bör befinna sig i de servicebyarna som byastrukturutredningen definierade eller i övriga byar som anses behövliga (11.10.2018). Avståndet mellan Sannäs och Ilola är under sex kilometer, alltså båda fungerar bra som placeringsplats för bildningscentret enligt nämndens tidigare syn på byastrukturprogrammet. Med tanke på barnens skolväg är Sannäs den bästa platsen för centret. Sannäs är också den bästa platsen ekonomiskt, då de dyraste utrymmen (gymnastiksal och slöjdsal) inte behöver byggas. Men är platsen strategiskt bra? Sannäs ligger i mitten av östra Borgå, vilket betyder att skolans elevupptagningsområde vid behov kan utvidgas.

Strategiskt är det smart att placera bildningscentret i mitten av området, på ett sätt som tar möjliga framtidsbehov i beaktande. Som slutsats av detta konstaterar vi att bästa och tryggaste lösningen för barnen i östra Borgå är att placera bildningscentret på nuvarande Sannäs skolas tomt.


Anette Karlsson,
stadsstyrelsemedlem (sdp)

Markus Hammarström
vice ordförande för bildningsnämnden (sdp)

Mikael Hiltunen
vice ordförande för svenska skolsektionen (sdp)

Juha Jokinen
medlem i finska skolsektionen (sdp)

Borgå


Texten är publicerad 23.8.2019 i Östnyland.


Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Rohkeilla kokeiluilla parempaa palvelua

Viime aikoina on puhuttu paljon digitalisaatiosta ja terveysteknologian tuomista muutoksista sosiaali- ja terveyssektorille. Tiedän, että teknologia pelottaa monia – joskus myös minua. Kehitys menee niin nopeasti eteenpäin, että vaikka olenkin melko nuori, on moni asia minullekin uutta ja vaikeaa. On selvää, että sosiaali- ja terveyspalveluissa on varmistettava, että jokainen saa tarvitsemaansa palvelut. Digitön elämä ei ole synonyymi palveluttomalle elämälle. Tämä ei kuitenkaan poissulje uusien mahdollisuuksien kokeilemista. Itseasiassa olen rohkeiden kokeiluiden kannattaja. Rohkeiden kokeiluiden mahdollistaminen on kirjattu Porvoon kaupungin strategiaan ja se tulisi kirjata myös hyvinvointialueen palvelustrategiaan. Toki se olisi voinut olla mukana myös hyvinvointialueen strategiassa, mutta viime vuonna vauhti oli niin kovaa, etten ainakaan itse tajunnut nostaa asiaa esille, kun strategiaa valmisteltiin. Mutta miksi sitten tarvitsemme rohkeita kokeiluja? Mielestäni kokeilut ovat tärk...