Siirry pääsisältöön

Fullmäktigemotion: Mer hobbymöjligheter till Borgå

Kostnaderna för fritidsaktiviteter har avsevärt ökat under de senaste åren i Finland. Inkomsterna i de familjer som aktivt deltar i hobbyverksamhet är i medeltal 87 000 euro i året. Endast 36 procent av finländska barnfamiljer uppnår en årsinkomst över 80 000 euro. Barns socioekonomiska bakgrund påverkar i stor utsträckning möjligheterna till en likvärdig uppväxtmiljö.

Enligt en forskning som Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus gjort (2016) har även föräldrarnas bakgrund en stor betydelse gällande barnens skolval. I forskningen framkommer bland annat att hemomgivning, kulturellt kapital och barns möjligheter att delta i hobbyverksamhet starkt påverkar barnets framtid och utbildningsval.

En hobbyrik miljö utvecklar och förstärker barns kunskaper och färdigheter, såsom ordförråd, argumentation, sociala kunskaper och allmänbildning. Alla nämnda egenskaper har en positiv inverkan på barns skolframgång och attityd till skolan. Satsningar på barnens och de ungas hobbymöjligheter inbringar även besparingar på lång sikt, då färre unga riskerar att bli utslagna.

Östra Nylands polisstation har fått mycket feedback gällande mopedister under denna sommar. Högljudd mopedkörning, speciellt under nattid, orsakar harm och förtret åt invånarna. Vi måste hitta en hållbar lösning till situationen, en lösning som både mopedisterna och andra invånare kan vara nöjda med. Till exempel i Kontiolax har man löst problemet genom en ”mopedraka”. ”Mopedrakan” är placerad tillräckligt långt från bostadsområden och den får fritt användas av mopedisterna. På detta sätt stör de ungas mopedkörning ingen.

Tennis är en populär sport. Den har betydligt flera utövare än det finns medlemmar i tennisklubbarna. Tennisutrustningen är inte så dyr och en stor del av året går det att spela utomhus. Man kan börja spela tennis genast när man lär sig att gå och man kan fortsätta spela så länge fötterna bär. Därtill kan man spela tennis i rullstol. Det är viktigt att staden uppmuntrar sina invånare att röra på sig och utöva olika fritidsaktiviteter. En tennisvägg skulle vara ett bra sätt att främja denna målsättning.

Borgå har tidigare haft en bowlinghall, men inte längre. Stadens unga har gjort en motion om att få en bowlinghall till staden. På våren svarade idrottstjänsterna att staden stöder önskemålet om att få en bowlinghall till Borgå. I svaret konstaterades också att det är upp till företagare och deras goda vilja ifall en bowlinghall fås till Borgå. Idrottstjänsterna konstaterade också att de önskar att en passlig företagare hittas så fort som möjligt. Saken skulle säkert framskrida bättre och snabbare ifall staden skulle utreda lämpliga platser för en bowlinghall. Det är ofattbart att det i en så stor stad som Borgå inte finns en bowlinghall, då bowling ändå är så populärt.

Vi föreslår att Borgå utreder hur vi kan förbättra barnens och ungas möjligheter att delta i hobbyverksamhet utanför skolan. I utredningen bör framkomma hur barnens och ungas hobbyn fördelas enligt kön. I utredningen bör också framkomma vad olika hobbyn kostar i Borgå. I utredningen bör presenteras hur staden stöder olika hobbyverksamheter och det bör göras en könkonsekvensbedöming av stöden som staden beviljat.

Vi föreslår att det grundas en sida på Borgå stads nätsida, där alla stadens hobbymöjligheter och fritidsföreningar finns. Det skall vara lätt att hitta en hobby.

Vi föreslår att möjligheten att bygga en mopedraka i Borgå utreds. Mopedrakan bör placeras tillräckligt långt bort från bosättningsområden.

Vi föreslår att det utreds möjligheten om att bygga en tennisvägg, som vore i allas användning kostnadsfritt. Väggen bör placeras nära en tennisplan, till exempel i Tolkis.

Vi föreslår att staden aktivt främjar möjligheterna att få en bowlinghall till Borgå. Staden bör utreda så fort som möjligt var en bowlinghall kunde placeras. Det är lättare att hitta en företagare, ifall man vet var verksamheten kunde ordnas.


Anette Karlsson (sdp)

Riitta Ahola (sdp)


Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Rohkeilla kokeiluilla parempaa palvelua

Viime aikoina on puhuttu paljon digitalisaatiosta ja terveysteknologian tuomista muutoksista sosiaali- ja terveyssektorille. Tiedän, että teknologia pelottaa monia – joskus myös minua. Kehitys menee niin nopeasti eteenpäin, että vaikka olenkin melko nuori, on moni asia minullekin uutta ja vaikeaa. On selvää, että sosiaali- ja terveyspalveluissa on varmistettava, että jokainen saa tarvitsemaansa palvelut. Digitön elämä ei ole synonyymi palveluttomalle elämälle. Tämä ei kuitenkaan poissulje uusien mahdollisuuksien kokeilemista. Itseasiassa olen rohkeiden kokeiluiden kannattaja. Rohkeiden kokeiluiden mahdollistaminen on kirjattu Porvoon kaupungin strategiaan ja se tulisi kirjata myös hyvinvointialueen palvelustrategiaan. Toki se olisi voinut olla mukana myös hyvinvointialueen strategiassa, mutta viime vuonna vauhti oli niin kovaa, etten ainakaan itse tajunnut nostaa asiaa esille, kun strategiaa valmisteltiin. Mutta miksi sitten tarvitsemme rohkeita kokeiluja? Mielestäni kokeilut ovat tärk...