Ärade talman, bästa folktingsledamöter och vänner
Under de senaste månaderna har vi drabbats hårt - ensamheten, svårigheterna inom näringslivet, arbetslöshet, sjukdom och i värsta fall ett allt för tidigt adjö till någon när och kär. Även om den tyngsta perioden känns att vara bakom oss, så är vi inte ännu på det klara - oron över andra vågen hänger över oss. I dessa tider har vi alla fått känna hur små vi människor är inför en global pandemi som sätter stopp på allt de vi tidigare känt som självklarheter.
Det finns många förlorare, men här vill jag lyfta fram en särskild grupp - barnen och unga. De blev tvungna att ge upp skolan. Många elever klarade sig bra, endel till och med bättre under tiden av distansundervisningen. Men de som redan från tidigare hade det svårt - inlärningssvårigheter och ostabil hemmiljö - för dem är den socialdemokratiska gruppen mycket orolig för.
Den tydligaste förändringen i Finlands senaste PISA-resultat var att allt fler har svaga läskunskaper. Under hjälplig nivå i läsning hamnade i de svenskspråkiga skolorna 17 procent av eleverna.
Varför lyfter jag upp denna fråga här - därför att läskunskapen är grunden för inlärning, det är grunden för jämlikhet och äkta möjligheter att komma vidare i livet. Det är också grunden för att det svenska språket lever vidare.
Bästa vänner,
Årligen föds det allt färre barn, vilket har lett till att Utbildningsstyrelsen har uttalat sig om att mängden grundskolor kan halveras tills året 2040. Detta skulle betyda att alla kommuner inte längre skulle ha en skola. Vi kan alla fundera på hur detta skulle påverka de svenskspråkiga skolorna i tvåspråkiga kommuner. Intressanta synpunkter på frågan kan hittas i publikationen av Saarela: Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990-2040.
Finlands befolkning ökar idag så gott som enbart tack vare invandringen. Om all den här tillväxten sker enbart på finska så rubbar det ytterligare på det redan skeva förhållandet mellan språkgrupperna i landet. Dessutom skulle Svenskfinland gå miste om möjligheten att - i bland annat daghem och skolor- få utbyte av andra nationaliteter, kulturer och religioner. Ett livskraftigt Svenskfinland behöver invandring och integration på svenska.
Det är viktigt att fler familjer och människor vill lära sig svenska och komma in i den finlandssvenska kulturen. Vi ska inte vara en stängd ankdamm utan en gemenskap man kan komma med i. Och bästa Folktingsledamöter, Norden är ett trumfkort för oss - och svenska språket är nyckeln till alla de möjligheter som det nordiska sammanhanget för med sig. Genom att lyfta fram de positiva med svenskan kan vi lyckas med att svenskan blir ett attraktivt alternativ för de nyanlända.
Bästa åhörare
Vi har också något att vara tacksamma för - nämligen vår regering och det fantastiska regeringsprogrammet. Jag kommer inte ihåg när vi skulle ha haft så bra regeringsprogram på tanke på det svenska i Finland.
Nu jobbar man med att förnya nationalspråksstrategin, vilket är viktigt framförallt för oss finlandssvenskar. I dagens Finland är det inte en självklarhet att man kan sköta sina ärenden på svenska eller att man ens får vård på svenska i tvåspråkiga regioner. 23 procent av de svenskspråkiga som tillhör en svensk minoritet i den egna kommunen upplever att det har blivit svårare att få service på det egna modersmålet.
Många, framförallt äldre människor har det mycket svårt då största delen av materialet och informationen finns enbart på finska. Utvecklingen är oroväckande. Speciellt då man läser den nyaste språkbarometern, vilken visar att allt färre svenskspråkiga ber om svensk service i kontakten med myndigheter. Enligt den nya språkbarometern är det endast 38 procent av de svenskspråkiga som alltid eller oftast ber om service på svenska då de har kontakt med kommunala eller statliga myndigheter. I den förra språkbarometern 2016 var andelen 43 procent. Digitaliseringen kan göra tillgången på information och service på det egna modersmålet bättre, men vi måste komma ihåg att alla inte kan använda digitala . Vi måste också i fortsättningen se till att det finns tillräckligt med personal och strukturer som tryggar servicen på svenska.
Bästa åhörare
Vi måste se till att svenskan, och framförallt rätten att få vård på sitt eget modersmål garanteras i vårt land. Vi måste se till att vårt trumfkort Norden, och nyckeln till den nordiska arbetsmarknaden - svenska språket inte försvinner.
Efter coronakrisen behövs det barnkonsekvensbedömningar, för att garantera att vår framtid inte går spillo. Samtidigt vill jag lyfta fram att det också behövs språkkonsekvensbedömingar - och inte i i den form vi är vana att se dem, det vill säga listor på vilken språklagstiftning som gäller - utan utredningar som påvisar vilken effekt ändringen har på det faktiska tillgången till service på svenska.
Tack!
Under de senaste månaderna har vi drabbats hårt - ensamheten, svårigheterna inom näringslivet, arbetslöshet, sjukdom och i värsta fall ett allt för tidigt adjö till någon när och kär. Även om den tyngsta perioden känns att vara bakom oss, så är vi inte ännu på det klara - oron över andra vågen hänger över oss. I dessa tider har vi alla fått känna hur små vi människor är inför en global pandemi som sätter stopp på allt de vi tidigare känt som självklarheter.
Det finns många förlorare, men här vill jag lyfta fram en särskild grupp - barnen och unga. De blev tvungna att ge upp skolan. Många elever klarade sig bra, endel till och med bättre under tiden av distansundervisningen. Men de som redan från tidigare hade det svårt - inlärningssvårigheter och ostabil hemmiljö - för dem är den socialdemokratiska gruppen mycket orolig för.
Den tydligaste förändringen i Finlands senaste PISA-resultat var att allt fler har svaga läskunskaper. Under hjälplig nivå i läsning hamnade i de svenskspråkiga skolorna 17 procent av eleverna.
Varför lyfter jag upp denna fråga här - därför att läskunskapen är grunden för inlärning, det är grunden för jämlikhet och äkta möjligheter att komma vidare i livet. Det är också grunden för att det svenska språket lever vidare.
Bästa vänner,
Årligen föds det allt färre barn, vilket har lett till att Utbildningsstyrelsen har uttalat sig om att mängden grundskolor kan halveras tills året 2040. Detta skulle betyda att alla kommuner inte längre skulle ha en skola. Vi kan alla fundera på hur detta skulle påverka de svenskspråkiga skolorna i tvåspråkiga kommuner. Intressanta synpunkter på frågan kan hittas i publikationen av Saarela: Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990-2040.
Finlands befolkning ökar idag så gott som enbart tack vare invandringen. Om all den här tillväxten sker enbart på finska så rubbar det ytterligare på det redan skeva förhållandet mellan språkgrupperna i landet. Dessutom skulle Svenskfinland gå miste om möjligheten att - i bland annat daghem och skolor- få utbyte av andra nationaliteter, kulturer och religioner. Ett livskraftigt Svenskfinland behöver invandring och integration på svenska.
Det är viktigt att fler familjer och människor vill lära sig svenska och komma in i den finlandssvenska kulturen. Vi ska inte vara en stängd ankdamm utan en gemenskap man kan komma med i. Och bästa Folktingsledamöter, Norden är ett trumfkort för oss - och svenska språket är nyckeln till alla de möjligheter som det nordiska sammanhanget för med sig. Genom att lyfta fram de positiva med svenskan kan vi lyckas med att svenskan blir ett attraktivt alternativ för de nyanlända.
Bästa åhörare
Vi har också något att vara tacksamma för - nämligen vår regering och det fantastiska regeringsprogrammet. Jag kommer inte ihåg när vi skulle ha haft så bra regeringsprogram på tanke på det svenska i Finland.
Nu jobbar man med att förnya nationalspråksstrategin, vilket är viktigt framförallt för oss finlandssvenskar. I dagens Finland är det inte en självklarhet att man kan sköta sina ärenden på svenska eller att man ens får vård på svenska i tvåspråkiga regioner. 23 procent av de svenskspråkiga som tillhör en svensk minoritet i den egna kommunen upplever att det har blivit svårare att få service på det egna modersmålet.
Många, framförallt äldre människor har det mycket svårt då största delen av materialet och informationen finns enbart på finska. Utvecklingen är oroväckande. Speciellt då man läser den nyaste språkbarometern, vilken visar att allt färre svenskspråkiga ber om svensk service i kontakten med myndigheter. Enligt den nya språkbarometern är det endast 38 procent av de svenskspråkiga som alltid eller oftast ber om service på svenska då de har kontakt med kommunala eller statliga myndigheter. I den förra språkbarometern 2016 var andelen 43 procent. Digitaliseringen kan göra tillgången på information och service på det egna modersmålet bättre, men vi måste komma ihåg att alla inte kan använda digitala . Vi måste också i fortsättningen se till att det finns tillräckligt med personal och strukturer som tryggar servicen på svenska.
Bästa åhörare
Vi måste se till att svenskan, och framförallt rätten att få vård på sitt eget modersmål garanteras i vårt land. Vi måste se till att vårt trumfkort Norden, och nyckeln till den nordiska arbetsmarknaden - svenska språket inte försvinner.
Efter coronakrisen behövs det barnkonsekvensbedömningar, för att garantera att vår framtid inte går spillo. Samtidigt vill jag lyfta fram att det också behövs språkkonsekvensbedömingar - och inte i i den form vi är vana att se dem, det vill säga listor på vilken språklagstiftning som gäller - utan utredningar som påvisar vilken effekt ändringen har på det faktiska tillgången till service på svenska.
Tack!
