Regeringen har bjudit på dramatik under den senaste tiden. Riksdagsledamöter har hoppat från grupper till andra och en efter den andra meddelar att de kommer att rösta emot regeringens förslag, därpå alla olösta frågor kring ett eventuellt landsskapsval, bara för att nämna några exempel. Regeringens landskaps- och vårdreform har hela tiden innehållit stora problem, men nu ser det ut som att den “faller”. En sak är klar, vi kommer snart att ha riksdagsval. Partierna är i startgroparna och det börjar synas i den offentliga diskussionen.
Socialdemokraternas ordförande Antti Rinnes första maj-tal väckte mycket diskussion. Regeringspartierna, med Samlingspartiet i spetsen, skällde ut förslaget om att öka de minsta garanti- och folkpensionerna under en längre tid med hela hundra euro i månaden. Kritikerna påstod att förslaget inte går att förverkliga på grund av pengabrist.
Samtidigt har Centerns, Samlingspartiets och De Blåas (samt tidigare Sannfinländarnas) regering bland annat sänkt skatterna för miljonarv och stora gåvor. Pengar har hittats för regeringspartiernas egna målsättningar, samtidigt har de gjort massiva nedskärningar i utbildning och i de allra fattigaste och sjukasten människornas inkomst. Inkomstklyftorna har ökat och välfärden minskat - detta har också statsminister Juha Sipilä (c.) erkänt.
Vi har i Finland cirka 180 000 pensionärer, med en pension som är under 1200 euro i månaden. Det handlar om nästan lika mycket människor som det finns invånare i Åbo. En ny studie av Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att fler än var tionde äldre låginkomsttagare går inte till läkaren på grund av pengabrist. Pensionärernas låga inkomst är ett stort problem i vårt samhälle. I ett nordiskt välfärdssamhälle ska människor inte behöva välja mellan mat och medicin!
SDP föreslog redan i sin alternativbudget för år 2018 att de allra lägsta pensionerna skulle höjas med 30 euro i månaden. Det skulle ha varit första steget för att rätta till situationen. Politik är att vilja. Men tyvärr har inte den här regeringen viljan att förbättra för de människor som har det sämst. Vilja fanns dock att fortsätta lägga ut 4 miljarder euro på företagsstöd som enligt alla riksdagspartier är ineffektiva. Dålig prioritering säger jag.
Anette Karlsson
Socialdemokraternas ordförande Antti Rinnes första maj-tal väckte mycket diskussion. Regeringspartierna, med Samlingspartiet i spetsen, skällde ut förslaget om att öka de minsta garanti- och folkpensionerna under en längre tid med hela hundra euro i månaden. Kritikerna påstod att förslaget inte går att förverkliga på grund av pengabrist.
Samtidigt har Centerns, Samlingspartiets och De Blåas (samt tidigare Sannfinländarnas) regering bland annat sänkt skatterna för miljonarv och stora gåvor. Pengar har hittats för regeringspartiernas egna målsättningar, samtidigt har de gjort massiva nedskärningar i utbildning och i de allra fattigaste och sjukasten människornas inkomst. Inkomstklyftorna har ökat och välfärden minskat - detta har också statsminister Juha Sipilä (c.) erkänt.
Vi har i Finland cirka 180 000 pensionärer, med en pension som är under 1200 euro i månaden. Det handlar om nästan lika mycket människor som det finns invånare i Åbo. En ny studie av Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att fler än var tionde äldre låginkomsttagare går inte till läkaren på grund av pengabrist. Pensionärernas låga inkomst är ett stort problem i vårt samhälle. I ett nordiskt välfärdssamhälle ska människor inte behöva välja mellan mat och medicin!
SDP föreslog redan i sin alternativbudget för år 2018 att de allra lägsta pensionerna skulle höjas med 30 euro i månaden. Det skulle ha varit första steget för att rätta till situationen. Politik är att vilja. Men tyvärr har inte den här regeringen viljan att förbättra för de människor som har det sämst. Vilja fanns dock att fortsätta lägga ut 4 miljarder euro på företagsstöd som enligt alla riksdagspartier är ineffektiva. Dålig prioritering säger jag.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 1.6.2018 i HBL.
