På senaste tiden har det talats mycket om regeringens planer på att avskaffa det multiprofessionella samarbetet inom rådgivningen för uppfostrings- och familjefrågor. För många är familjerådgivningen en obekant plats. Och det är i sig något gott. Ofta betyder det att familjen inte har behövt utomstående hjälp för svåra problem. Samtidigt finns det också familjer i Finland som skulle ha behövt stöd, men som inte har hittat fram till hjälpen. Till familjerådgivningen söker man sig ofta när vardagen långsamt börjar falla sönder. Då barnet inte längre vågar gå till skolan. Då en ungdom drar sig undan till sitt rum och talar inte med någon. I situationer där föräldrarna grälar ständigt och hemma går alla på tå. Ibland har en skilsmässa utvecklats till en lång och tung konflikt där barnet hamnar mitt i de vuxnas illamående. Många söker hjälp just i det skede då situationen ännu inte ser katastrofal ut utåt, men där man hemma vet att allt inte står rätt till. Då kan familjerådgivningen vara d...

Sannfinländarna Pirhonen och Hindersson skriver att svenskans framtid inte avgörs av vilket parti som bäst marknadsför sig som svenskans försvarare. Det håller jag med om. Det handlar inte om marknadsföring, utan om värderingar, trovärdighet och resultat. När Sannfinländarna satt i Sipiläs regering försämrades svenskans ställning på flera områden. Vasa centralsjukhus miste sin fulljourstatus. Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen under Antti Rinne som återställde den. Då, under vår regeringsperiod, stärktes svenskans ställning igen på fler fronter. Idag ser vi en annan verklighet. Regeringen Orpo-Purra har åter ifjol beviljat så kallade julklappspengar till Finskhetsförbundet, som driver kampanj mot svenskans ställning. Det är inte överraskande. Sannfinländarna har själva lanserat ett finskhetsprogram med åtgärder som skulle försvaga svenskan. Partiet ifrågasätter dessutom svenskans jämlika ställning som nationalspråk och kallar det en ”övertolkning av lagen” att säga att fin...

Monelle psoriasista sairastavalle sairaus ei näy vain iholla tai nivelissä, vaan myös pankkitilin saldossa. Kuulen jäseniltämme yhä uudelleen, kuinka välttämättömän hoidon kustannukset kasaantuvat tavalla, joka tekee pitkäaikaissairaudesta kohtuuttoman taloudellisen taakan. Kyse ei ole ylellisyydestä vaan hoidosta, jota ilman arki ei yksinkertaisesti toimi. Viimeisten neljän vuoden aikana sosiaali- ja terveydenhuollon lääkekatto, matkakatto ja asiakasmaksukatot ovat nousseet lähes 470 eurolla. Samaan aikaan moni välttämätön meno jää kokonaan maksukattojen ulkopuolelle. Keinoiho, haavasidokset, jotkut voiteet ja monet itsehoitolääkkeet maksetaan itse, vaikka ne ovat osa jokapäiväistä hoitoa. Kyse ei ole ylellisyydestä vaan hoidosta, jota ilman arki ei yksinkertaisesti toimi. Vuoden 2023 järjestökyselyssä 15 prosenttia pitkäaikaissairaista kertoi jättäneensä lääkärin suosittelemia lääkkeitä hankkimatta hinnan vuoksi. Myös hyvinvointialueiden välillä on eroja siinä, mitä hoitotarvikkeita ...