”Klä på dig, gå till toaletten, vänta en stund” – Som värst kan de här orden vara de enda småbarnspedagogerna hinner säga till barnen under en dag. Det gör mig ledsen, men också arg. Kvalitativ småbarnspedagogik innebär alltför ofta istället bevaring av barn, där vardagen är en kontinuerlig kamp för överlevnad. Regeringen Sipilä har gjort det svårare för småbarnspedagogerna att förverkliga en kvalitativ småbarnspedagogik i takt med att verksamhetens pedagogiska krav har stigit och kunskapskraven har ökat.
”Två barn, en plats.” Så beskriver direktörer för småbarnspedagogik läget efter att rätten till den subjektiva dagvården slopades. Enligt statsrådets utredning (2017) finns det mer deltidsbarn, mer barn per vuxen samt mer stora och blandade barngrupper. I en grupp med tjugo barn kan det finnas barn som är under 3 år, barn mellan 3-5 år, förskolebarn och barn med special behov. Oroligheterna har ökat och ljudnivån har stigit. I utredningen framkom också att grupper som fungerar i samma utrymme delas på två i systemet för att få statistiken att se bättre ut. I verkligheten är läget helt annorlunda och ibland är grupperna okontrollerat stora.
Nyligen publicerade barnombudsmannen en rapport där det framkommer att det finns allvarliga problem gällande barnfamiljernas välmående. Enligt barnombudsmannen påverkas barnens liv i Finland i allt större grad av slumpmässiga orsaker som till exempel i vilken familj och i vilken kommun hen föds i. Många kommuner begränsade dagvårdsrätten och en del ökade barnmängden per vuxen. Som tur gjorde inte alla kommuner samma beslut. Regeringen Sipilä prioriterade ekonomiska besparingar istället för barns rättigheter. Direktörer för småbarnspedagogik uppskattar dock att vi inte kommer att få någon ekonomisk besparing på grund av regeringens beslut. Däremot har byråkratin ökat, bland annat på grund av att föräldrarna måste anhålla om utökad dagvårdsrätt. Oftast motiveras behovet av en utökad dagvårdsrätt med barnskyddsskäl eller med skäl av särskilt stöd för barnet. Vill vi faktiskt ha ett samhälle där barnen åtskiljas och kategoriseras på grund av familjebakgrund?
Sipiläs, Orpos och De Blåas (tidigare också Sannfinländarnas) turbulenta barnpolitik är mycket skadlig. Finland behöver snabba korrigeringsåtgärder. Nästa regering bör återinföra den subjektiva dagvårdsrätten, sänka vårdardimensioneringen och satsa på förebyggande arbete. Vi behöver en nationell barnstrategi, så att politiken i fortsättningen är konsekvent och barnvänlig.
Anette Karlsson
”Två barn, en plats.” Så beskriver direktörer för småbarnspedagogik läget efter att rätten till den subjektiva dagvården slopades. Enligt statsrådets utredning (2017) finns det mer deltidsbarn, mer barn per vuxen samt mer stora och blandade barngrupper. I en grupp med tjugo barn kan det finnas barn som är under 3 år, barn mellan 3-5 år, förskolebarn och barn med special behov. Oroligheterna har ökat och ljudnivån har stigit. I utredningen framkom också att grupper som fungerar i samma utrymme delas på två i systemet för att få statistiken att se bättre ut. I verkligheten är läget helt annorlunda och ibland är grupperna okontrollerat stora.
Nyligen publicerade barnombudsmannen en rapport där det framkommer att det finns allvarliga problem gällande barnfamiljernas välmående. Enligt barnombudsmannen påverkas barnens liv i Finland i allt större grad av slumpmässiga orsaker som till exempel i vilken familj och i vilken kommun hen föds i. Många kommuner begränsade dagvårdsrätten och en del ökade barnmängden per vuxen. Som tur gjorde inte alla kommuner samma beslut. Regeringen Sipilä prioriterade ekonomiska besparingar istället för barns rättigheter. Direktörer för småbarnspedagogik uppskattar dock att vi inte kommer att få någon ekonomisk besparing på grund av regeringens beslut. Däremot har byråkratin ökat, bland annat på grund av att föräldrarna måste anhålla om utökad dagvårdsrätt. Oftast motiveras behovet av en utökad dagvårdsrätt med barnskyddsskäl eller med skäl av särskilt stöd för barnet. Vill vi faktiskt ha ett samhälle där barnen åtskiljas och kategoriseras på grund av familjebakgrund?
Sipiläs, Orpos och De Blåas (tidigare också Sannfinländarnas) turbulenta barnpolitik är mycket skadlig. Finland behöver snabba korrigeringsåtgärder. Nästa regering bör återinföra den subjektiva dagvårdsrätten, sänka vårdardimensioneringen och satsa på förebyggande arbete. Vi behöver en nationell barnstrategi, så att politiken i fortsättningen är konsekvent och barnvänlig.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 2.3.2018 i HBL.
