Siirry pääsisältöön

Småbarnsfostran förebygger ungas utslagning

I början av året fick vi läsa i Helsingin Sanomat (5.1) om hur många barnträdgårdslärare och barnskötare är trötta – det finns för lite händer. De överlever från dag till dag bland högt ljud och brådska. De upplever att den kvalitativa småbarnsfostran har blivit bevaring av barnen. Många yrkesmänniskor inom branschen funderar på att byta jobb. Situationen är alarmerande eftersom kvalitativ småbarnsfostran är ett av de bästa sätten att förebygga ungas utslagning.
Jag kommer ännu ihåg hur det kändes att vara ensam ute på gården med 15 barn, då kollegan var i tamburen och klädde på de sista barnen. Jag kommer ihåg hur det ringde i öronen, då barnen lekte musikfestival i ena hörnet och pirater i andra. Jag kommer ihåg hur knäna förvandlades till händer då du tog kläder av ena barnet, andra satt i famnen, tredje hängde i ärmen och den fjärde knuffade den femte tills någon började gråta. Jag kommer också ihåg de goda stunderna när vi läste tillsammans eller då ett barn lärde sig något nytt. Jag har övervägt att någon dag återgå till jobbet på daghemmet, men mina gamla kollegors och studievänners berättelser är avskräckande.
I Borgå beslöt man att inte gå in för regeringen Sipiläs idé om större barngrupper. Men man beslutade ändå att alla nya daghem byggs enligt den större dimensioneringen, det vill säga åtta barn per vuxen. Beslutet om barngruppernas storlek kommer att tas senare i dessa daghem. Jag tycker inte grupperna ska bli större, sju barn per vuxen är redan mycket.
Dagvården drabbas hela tiden av nedskärningar, vilket försämrar arbetsvälmåendet och barnens rätt till kvalitativ småbarnsfostran. Och vi betalar ännu i denna dag för nedskärningarna som gjordes på 1990-talet. Vi ska inte upprepa misstagen.
Barnen är värda en kvalitativ småbarnsfostran, barnträdgårdslärare och skötare är värda en god arbetsmiljö, där deras yrkeskunskap kommer fram och föräldrarna är värda kunskapen om att deras barn blir bra omhändertagna.  Varje euro vi satsar på dagvården får vi sjufaldigt tillbaka. Att investera i barnen är en investering i framtiden. Låt oss ge barnen en god och trygg barndom.
Anette Karlsson

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Suomen ylikulutuspäivä on tänään

Liian moni eläin, hyönteinen ja kasvi on kuollut - kadonnut maan päältä ikuisiksi ajoiksi. Tämä on todellista, vaikka jotkut päättäjät ovatkin kuuluttaneet väärää totuutta luontomme ja ilmastomme tilasta. Äitiyden myötä maapallomme tulevaisuus on minulle entistäkin tärkeämpää. Haluan, että lapseni saa nauttia puhtaasta luonnosta ja vedestä. Metsä on minulle tärkeä paikka, ja haluan sen olevan myös tulevien sukupolvien lapsille. Jos kaadamme kaikki puut, emme koskaan pääse nauttimaan metsän raikkaasta tuoksusta. Emme näe, kuinka ylös latva voi kasvaa tai miten monimuotoinen eläin- ja kasvikunta vanhan puun ympärille syntyy. Tällä hetkellä viidennes maapallon ihmisistä kuluttaa neljä viidesosaa maapallon luonnonvaroista. Suomen ylikulutuspäivä on tänään. Jos kaikki maailman ihmiset eläisivät kuin me suomalaiset, tarvittaisiin 3,6 maapalloa kattamaan luonnonvarojen tarve kestävästi. Liikenne, energia ja ruoan tuotanto ovat suurimmat maapallon kuluttajat. Kierrätysmateriaalien käytön kanna...

Valtuustoaloite: Järjestötoimijoiden tulevaisuuden turvaaminen

Porvoossa on yli 900 rekisteröityä yhdistystä, ja lisäksi yhdistyksiä, jotka toimivat Porvoon alueella. Arviolta joka kolmas suomalainen osallistuu vapaaehtoistoimintaan. Taloustutkimuksen toteuttamassa tutkimuksessa ihmiset osallistuivat vapaaehtoistoimintaan keskimäärin 15 tuntia kuukaudessa. Kansantaloudellisesti ajatellen vapaaehtoistoiminnan arvoksi voitaisiin siten laskea noin 2,5 miljardia euroa vuositasolla. Tutkitusti tiedetään, että kun ihminen osallistuu vapaaehtoistoimintaan tai vastaanottaa sitä, vastavuoroisesti koettu hyvä ei jää kahdenväliseksi. Kokemuksesta kerrotaan lähipiirille, joka ehkä innostuu osallistumaan toimintaan. Ja mukana oleminen ainakin vahvistaa uskoa kanssaihmisessä olevaan hyvään ja lisää rohkeutta luottaa toiseen ihmiseen. Vapaaehtoistyö ja järjestötoiminta on myös ikääntyneiden hyvinvointia vahvistavaa toimintaa. Suomalaisen yhteiskunnan ikääntyessä on tärkeää, että kiinnitämme entistä enemmän huomiota ikääntyvän väestön tarpeisiin ja hyvinvointiin....