Siirry pääsisältöön

Finländska välfärdssamhället behöver en försvarare

Bevakning av egna intressen, hot och stridigheter har stigit till nya nivåer. Regeringens tvångspaket, nedskärningar i låginkomsttagarnas utkomst och nu senast röran kring vårdreformen har visat att demokratin och beslutsfattandet i Finland är sönder. Det är skäl att komma ihåg att vårdreformen var en utmaning också för den förra regeringens parlamentariska arbetsgrupp, där alla partier var representerade. Men ingenting kan jämföras med ”tilldig-tillmig” SSS-gruppens verksamhet.
Vårdreformen framkallade en regeringskris. Regeringen var nära att falla – det viskades att oppositionspartierna Sfp och Kd skulle hoppa in i en ny regering, ifall Stubb skulle ha tagit sitt pick och pack och gått. Sent på natten fick de tre essen vårdreformsröran löst: Centern fick landskapsstyre, Samlingspartiet fick ”pengar följer rika”-modellen och Sannfinländarnas ministrar fick fortsätta att åka i Audins baksäte. Alla är alltså vinnare. Eller är de?
Högerregeringen i Sverige tog år 2010 i bruk den så kallade ”pengar följer klienten” -modellen. Modellen har visat sig vara problematisk och hälsoskillnaderna har ökat i Sverige. Kundbetjäningen förbättrades och köerna minskade – men endast för de rika och välmående. För de fattiga och sjuka blev servicen sämre – hälsovårdstjänsterna försvann från området, det uppstod problem med byråkrati och människor fick inte den hjälp de behövde.
”Pengar följer klienten” -modellen stärker också den privata servicens roll betydligt. Nu stöder den privata sektorn den offentliga, men i framtiden kommer de att ha en lika stark roll. Stora multinationella företag hoppar av glädje och solen skiner i skatteparadisen efter regeringens beslut. Ojämlikheten i vårt hälsovårdssystem är redan nu ett problem i Finland. Fattiga och arbetslösa har sämre möjligheter att få hälsovård än de rika eller löntagare. Varför vill då regeringen ta i bruk en hälsovårdsmodell, som vårt grannland har bevisat att kommer att öka hälsoskillnader ännu mer? Detta är ett historiskt beslut, offentliga servicen som de flesta kan komma till ska ersättas med privata företag, vars första uppgift är att generera vinst åt sina ägare.
Det pågår en ideologisk kamp mot vårt välfärdssamhälle. Innan valet var Samlingspartiet det enda parti som ville privatisera och slopa konsensussamhället. Ingen ville försämra åldringarnas och barnfamiljernas situation. Finländarna gav inte Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna mandat till den politik de nu för. Folket gav inte mandat till att privatisera vår hälsovård, till att slopa konsensussamhället eller till att trampa på åldringar och barnfamiljer. Finländska välfärdssamhället och dess medborgare behöver en försvarare – nu och i framtiden.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 11.11.2015 i HBL.

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Rohkeilla kokeiluilla parempaa palvelua

Viime aikoina on puhuttu paljon digitalisaatiosta ja terveysteknologian tuomista muutoksista sosiaali- ja terveyssektorille. Tiedän, että teknologia pelottaa monia – joskus myös minua. Kehitys menee niin nopeasti eteenpäin, että vaikka olenkin melko nuori, on moni asia minullekin uutta ja vaikeaa. On selvää, että sosiaali- ja terveyspalveluissa on varmistettava, että jokainen saa tarvitsemaansa palvelut. Digitön elämä ei ole synonyymi palveluttomalle elämälle. Tämä ei kuitenkaan poissulje uusien mahdollisuuksien kokeilemista. Itseasiassa olen rohkeiden kokeiluiden kannattaja. Rohkeiden kokeiluiden mahdollistaminen on kirjattu Porvoon kaupungin strategiaan ja se tulisi kirjata myös hyvinvointialueen palvelustrategiaan. Toki se olisi voinut olla mukana myös hyvinvointialueen strategiassa, mutta viime vuonna vauhti oli niin kovaa, etten ainakaan itse tajunnut nostaa asiaa esille, kun strategiaa valmisteltiin. Mutta miksi sitten tarvitsemme rohkeita kokeiluja? Mielestäni kokeilut ovat tärk...