Finland fick för första gången i landets historia ett strategiskt regeringsprogram. Programmet kommer att kompletteras med en verksamhetsplan. Centerns, samlingspartiets och sannfinländarnas strategiska program är i verkligheten en blandning av stora linjedragningar samt flera små bagateller. Programmet är i största drag motstridigt, eftersom nedskärningsplanerna inte stöder de stora linjerna.
I programmet står det bl.a. att användning av hästgödsel blir tillåtet inom energiproduktionen och att obligatorisk gymnastik utökas med en timme i alla grundskolor. Som stora linjedragningar nämner regeringen förnyandet av grundskolan, stödjandet av barnfamiljer, åldringar och företag, utvecklingen av bioekonomi samt reformering av arbetsmarknaden. Regeringen glömde jämlikhetsprogrammet, nationella språkstrategin och det andra inhemska språkets ställning samt nordiska samarbetet på alla andra nivåer än försvarsmakten.
Strategiska regeringsprogrammet är en spegelbild av regeringens värden – jämställdheten är uppnådd, man talar finska i Finland, säkerheten tryggas endast med vapen och samarbete med grannarna ska inte göras.
Efter att regeringsprogrammet publicerades har regeringen vaknat för att försvara sina beslut. Familje- och socialminister Juha Rehula meddelade att jämlikhetsprogrammet är på kommande. Statsminister Juha Sipilä förklarar på engelska åt Sveriges statsminister Stefan Löfven att svenska språkets ställning inte är hotad.
Då de nya ministrarna tillsattes glömde regeringen att det bör finnas en nordisksamarbetsminister. Saken har fixats senare, men det är fortfarande oklart vem som kommer att sköta uppdraget. Situationen är oroande, eftersom Finland kommer att fungera som ordförandeland för Nordiska ministerrådet år 2016 och år 2017 kommer Finland att ha ordförande posten i Nordiska rådet.
Vi har byggt ett nordiskt välfärdssamhälle i Finland på 1960-talet. Sedan dess har vårt samhälle varit ett välfärdssamhälle och vi har kunnat lära oss av varandra. Finland exporterar produkter och kunskap mm. till de andra nordiska länderna och invånarna kan röra sig, bo och arbeta fritt i Norden. De nordiska länderna och speciellt Sverige, är viktiga referensgrupper vad gäller politik och lagstiftning. Finland bör, oberoende av SSS-trions sura attityd också i framtiden vara en del av Norden och fortsätta det nordiska samarbetet på alla håll och nivåer, inte endast inom försvarspolitiken. Detta innebär att främja nordiskt samarbete i riksdagen, värna om Finlands tvåspråkighet och trygga den svenskspråkiga undervisningen.
Svenska språket är en bro i nordiskt samarbete. Vi har strategiskt nytta av vår tvåspråkighet. Varför har detta glömts bort i Finland?
Anette Karlsson