Siirry pääsisältöön

Trångsynta SSS-trion

Finland fick för första gången i landets historia ett strategiskt regeringsprogram. Programmet kommer att kompletteras med en verksamhetsplan. Centerns, samlingspartiets och sannfinländarnas strategiska program är i verkligheten en blandning av stora linjedragningar samt flera små bagateller. Programmet är i största drag motstridigt, eftersom nedskärningsplanerna inte stöder de stora linjerna.
I programmet står det bl.a. att användning av hästgödsel blir tillåtet inom energiproduktionen och att obligatorisk gymnastik utökas med en timme i alla grundskolor. Som stora linjedragningar nämner regeringen förnyandet av grundskolan, stödjandet av barnfamiljer, åldringar och företag, utvecklingen av bioekonomi samt reformering av arbetsmarknaden. Regeringen glömde jämlikhetsprogrammet, nationella språkstrategin och det andra inhemska språkets ställning samt nordiska samarbetet på alla andra nivåer än försvarsmakten.
Strategiska regeringsprogrammet är en spegelbild av regeringens värden – jämställdheten är uppnådd, man talar finska i Finland, säkerheten tryggas endast med vapen och samarbete med grannarna ska inte göras.
Efter att regeringsprogrammet publicerades har regeringen vaknat för att försvara sina beslut. Familje- och socialminister Juha Rehula meddelade att jämlikhetsprogrammet är på kommande. Statsminister Juha Sipilä förklarar på engelska åt Sveriges statsminister Stefan Löfven att svenska språkets ställning inte är hotad.
Då de nya ministrarna tillsattes glömde regeringen att det bör finnas en nordisksamarbetsminister. Saken har fixats senare, men det är fortfarande oklart vem som kommer att sköta uppdraget. Situationen är oroande, eftersom Finland kommer att fungera som ordförandeland för Nordiska ministerrådet år 2016 och år 2017 kommer Finland att ha ordförande posten i Nordiska rådet.
Vi har byggt ett nordiskt välfärdssamhälle i Finland på 1960-talet. Sedan dess har vårt samhälle varit ett välfärdssamhälle och vi har kunnat lära oss av varandra. Finland exporterar produkter och kunskap mm. till de andra nordiska länderna och invånarna kan röra sig, bo och arbeta fritt i Norden. De nordiska länderna och speciellt Sverige, är viktiga referensgrupper vad gäller politik och lagstiftning. Finland bör, oberoende av SSS-trions sura attityd också i framtiden vara en del av Norden och fortsätta det nordiska samarbetet på alla håll och nivåer, inte endast inom försvarspolitiken. Detta innebär att främja nordiskt samarbete i riksdagen, värna om Finlands tvåspråkighet och trygga den svenskspråkiga undervisningen.
Svenska språket är en bro i nordiskt samarbete. Vi har strategiskt nytta av vår tvåspråkighet. Varför har detta glömts bort i Finland?
Anette Karlsson

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Rohkeilla kokeiluilla parempaa palvelua

Viime aikoina on puhuttu paljon digitalisaatiosta ja terveysteknologian tuomista muutoksista sosiaali- ja terveyssektorille. Tiedän, että teknologia pelottaa monia – joskus myös minua. Kehitys menee niin nopeasti eteenpäin, että vaikka olenkin melko nuori, on moni asia minullekin uutta ja vaikeaa. On selvää, että sosiaali- ja terveyspalveluissa on varmistettava, että jokainen saa tarvitsemaansa palvelut. Digitön elämä ei ole synonyymi palveluttomalle elämälle. Tämä ei kuitenkaan poissulje uusien mahdollisuuksien kokeilemista. Itseasiassa olen rohkeiden kokeiluiden kannattaja. Rohkeiden kokeiluiden mahdollistaminen on kirjattu Porvoon kaupungin strategiaan ja se tulisi kirjata myös hyvinvointialueen palvelustrategiaan. Toki se olisi voinut olla mukana myös hyvinvointialueen strategiassa, mutta viime vuonna vauhti oli niin kovaa, etten ainakaan itse tajunnut nostaa asiaa esille, kun strategiaa valmisteltiin. Mutta miksi sitten tarvitsemme rohkeita kokeiluja? Mielestäni kokeilut ovat tärk...