Siirry pääsisältöön

Tal på FSD:s kongress 25.-26.10.2014

Bästa kamrater
Socialdemokratiska Studerande – SONK rf hälsar Finlands Svenska Socialdemokraters kongress. Jag heter Anette Karlsson och fungerar som ordförande för SONK.
Vi lever i ekonomiskt svåra tider; arbetslösheten växer och exporten drar inte. Riksdagsvalet närmar sig och de politiska skiljelinjerna mellan partierna har kommit fram. Högern prioriterar nedskärningar och en minskning av den offentliga sektorn. Samtidigt betonar Socialdemokraterna (SDP) investeringar och förbättringar av låginkomsttagarnas köpkraft.
I ett bra samhälle, är utgångspunkten alltid människan. I dagens läge lever vi i ett genomkapitaliserat samhälle, där marknadsstyrkorna styr samhället. Samhället och arbetsmarknaderna har ändrats. Förr kunde unga sysselsätta sig för resten av livet på ett fabrik eller en byggnadsplats efter mellanskola eller grundskoleexamen. Numera klarar man inte sig utan yrkesexamen från andra eller tredje stadiet. Årligen faller cirka 5000 unga efter grundstadiet bort från “skolningsstigen”. En stor del av dem har inte fått en andra stadiets studieplats, även om de strävat efter en.
Även om läroplikten inte förlängs under denna regeringsperiode bör Socialdemokraternas mål fortfarande vara att förlänga läroplikten så att den täcker utbildningen på andra stadiet i sin helhet. På detta vis kan vi försäkra oss om att unga inte slås ut från arbetsmarknaden, innan de ens kommit in på den.
Socialdemokratins kärna, bildningen, bör få tillbaka sin rättmätiga plats i SDP och i människors liv. Bildning innebär en medvetenhet om samhällets tillstånd och dess utmaningar. Vikten av utbildning kan inte betonas nog på tanke på demokratin – grovt tänkt, det är ingen skillnad om personen röstar eller inte ifall hen inte vet varför, vad och hur beslutet kommer att påverka. Den nordiska välfärdsstaten fungerar som en trappa där alla har en möjlighet att stiga oberoende av socialekonomisk bakgrund.
Välfärdsstatens tid är inte över och välfärdssamhället är inte färdigt. Kamrater, vi måste arbeta tillsammans och bygga en jämlik och bättre värld för alla kommande generationer.
-*-*-*-
Motion 8 – Förhindra utslagning genom medborgarlön
Arbete är det bästa socialskyddet. Socialdemokratiska människobilden bygger på tanken att alla vill försörja sig och sin familj med arbete. Men faktum är, att alla behöver nångång stöd och hjälp, och därför behöver vi ett behovsprövat socialskydd.
Barnbidrag har lyfts fram som ett stöd som alla får oberoende av inkomstnivå. Barnbidrag kan ändå inte jämföras med hela socialskyddsystemet. Barnbidraget är till för att ersätta barnets kostnader. Då kan vi inte jämföra en rik mamma med en fattig mamma, utan vi måste jämföra en rik kvinna med en rik mamma och en fattig kvinna med en fattig mamma. Då får vi se skillnaden och behovet för barnbidraget.
Alla får medborgarlönen, oberoende av behov. Detta är inte rättvist. Detta bryter mot välfärdstatens principer. En medborgarlön skulle betyda att behovet att höja skatterna stiger. Jag undrar också hur en medborgarlön skulle vara rättvis, då människor möter många olika problem och situationer där de behöver stöd – medborgarlönen skulle ju inte vara bunden till några åtgärder då alla skulle få den. Och ifall alla inte skulle få medborgarlön, hur och med vilka principer skulle man utesluta personerna? Och skulle man bygga ett behovsbaserat socialskyddssystem på medborgarlönen?
Det går att förbättra möjligheterna att kombinera arbete och socialskydd också genom att utveckla det nuvarande systemet. Vi bör fokusera på att diskutera om huur nuvarande systemet kan förbättras och ta i beaktan människor med olika arbetskarriärer. Därför hoppas jag att kongressen inte godkänner motionen.

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Suomen ylikulutuspäivä on tänään

Liian moni eläin, hyönteinen ja kasvi on kuollut - kadonnut maan päältä ikuisiksi ajoiksi. Tämä on todellista, vaikka jotkut päättäjät ovatkin kuuluttaneet väärää totuutta luontomme ja ilmastomme tilasta. Äitiyden myötä maapallomme tulevaisuus on minulle entistäkin tärkeämpää. Haluan, että lapseni saa nauttia puhtaasta luonnosta ja vedestä. Metsä on minulle tärkeä paikka, ja haluan sen olevan myös tulevien sukupolvien lapsille. Jos kaadamme kaikki puut, emme koskaan pääse nauttimaan metsän raikkaasta tuoksusta. Emme näe, kuinka ylös latva voi kasvaa tai miten monimuotoinen eläin- ja kasvikunta vanhan puun ympärille syntyy. Tällä hetkellä viidennes maapallon ihmisistä kuluttaa neljä viidesosaa maapallon luonnonvaroista. Suomen ylikulutuspäivä on tänään. Jos kaikki maailman ihmiset eläisivät kuin me suomalaiset, tarvittaisiin 3,6 maapalloa kattamaan luonnonvarojen tarve kestävästi. Liikenne, energia ja ruoan tuotanto ovat suurimmat maapallon kuluttajat. Kierrätysmateriaalien käytön kanna...

Valtuustoaloite: Järjestötoimijoiden tulevaisuuden turvaaminen

Porvoossa on yli 900 rekisteröityä yhdistystä, ja lisäksi yhdistyksiä, jotka toimivat Porvoon alueella. Arviolta joka kolmas suomalainen osallistuu vapaaehtoistoimintaan. Taloustutkimuksen toteuttamassa tutkimuksessa ihmiset osallistuivat vapaaehtoistoimintaan keskimäärin 15 tuntia kuukaudessa. Kansantaloudellisesti ajatellen vapaaehtoistoiminnan arvoksi voitaisiin siten laskea noin 2,5 miljardia euroa vuositasolla. Tutkitusti tiedetään, että kun ihminen osallistuu vapaaehtoistoimintaan tai vastaanottaa sitä, vastavuoroisesti koettu hyvä ei jää kahdenväliseksi. Kokemuksesta kerrotaan lähipiirille, joka ehkä innostuu osallistumaan toimintaan. Ja mukana oleminen ainakin vahvistaa uskoa kanssaihmisessä olevaan hyvään ja lisää rohkeutta luottaa toiseen ihmiseen. Vapaaehtoistyö ja järjestötoiminta on myös ikääntyneiden hyvinvointia vahvistavaa toimintaa. Suomalaisen yhteiskunnan ikääntyessä on tärkeää, että kiinnitämme entistä enemmän huomiota ikääntyvän väestön tarpeisiin ja hyvinvointiin....