Ärade talman, bästa Folktingsledamöter, vänner
Det är roligt att se er, även om vi bara träffas via skärmen. Det senaste året har varit tungt och ensamt. Många av oss känner sig utmattade och vi saknar fysiska träffar med våra medmänniskor.
Barn och unga är framtiden. Därför är det särskilt viktigt att vi inte låter dem gå illa. Vi vet att coronakrisen har drabbat barnen – de har under längre tider gått miste om närundervisning och skolgemenskapen, inte kunnat träffa kompisar eller delta i sina hobbyer. Vi vet att den sociala gemenskapen är speciellt viktigt för barn och unga. Regeringen Marin har i alla situationer strävat till att stöda familjer, barn och unga att klara sig igenom denna svåra tid. Kommunerna har fått miljardstöd och pengar har särskilt riktats till småbarnspedagogiken och skolorna. I Finland trädde konventionen om barnets rättigheter i kraft för trettio år sedan år 1991. Konventionen ger barn flera rättigheter varav fyra kan anses vara allmänna principer: förbudet mot diskriminering, barnets bästa ska beaktas, barnet har rätt till liv, överlevnad och utveckling samt rätt att få sina synpunkter beaktade. Jag anser att vi ännu har massor att göra för att barnens rättigheter ska uppfyllas, men idag känner jag mig stolt över att Finland tagit ett enormt framsteg genom att den första barnstrategin har utarbetats. Finland är ett bra land för barn, men vi har ännu problem att tackla.
Barn och unga hamnar allt för ofta att vara rädda under sin daghems- och skoltid. Psykiskt och fysiskt våld har i allmänhet minskat i vårt land, men samtidigt har formerna blivit allt mer allvarliga. Enligt Finlands svenska lärarförbund förekommer mobbning i något mindre utsträckning i svenska skolor än i finska. Däremot verkar det som om mobbningen i större utsträckning fortsätter eller rent av bli värre i de svenska skolorna, också efter att eleverna påtalat mobbningen.
Regeringen Marin har utarbetat ett åtgärdsprogram för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier. Bland annat stärkande av emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter inom småbarnspedagogiken lyfts fram som en åtgärd i programmet. Jag anser att bästa sättet att motarbeta psykiskt och fysiskt våld är att, för det första, börja arbetet i ett tidigt skede, och för det andra att tala om fenomenet med begrepp som bättre motsvarar vad det är frågan om. Jag vill att vi slutar tala om mobbning, eftersom det är frågan om psykiskt och fysiskt våld som sker i skolan eller daghemmet.
Många långtidsarbetslösa, marginaliserade unga och personer som lider av psykisk ohälsa berättar om negativa erfarenheter under sin skoltid. Psykiskt illamående har blivit ett allt mer akut problem i vårt samhälle. Till och med över hälften (51,5 %) av arbetsoförmögenhetspensionerna betalas ut på grund av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa anses kosta över 11 miljarder euro för samhället.
I början av fjolåret publicerades nationella strategin för psykisk hälsa. Strategin innehåller fem prioriteringar: psykisk hälsa som en resurs, hur barns och ungas psykiska hälsa byggs upp i vardagen, rätt till psykisk hälsa, omfattande tjänster enligt människors behov samt gott ledarskap i psykisk hälsa.
För oss finlandssvenskar är det viktigt att påminna om att det måste finnas tillräckligt med svensktalande kuratorer, psykologer, psykoterapeuter och andra som arbetar med människor som är i risk av eller redan lider av psykisk ohälsa. Det en viktig uppgift för oss i Folktinget att samarbeta kring.
Bästa folktingsledamöter och andra åhörare,
Social- och hälsovårdsreformen framskrider och det ser ut som detta långvariga projekt äntligen når sitt mål. Det kommer att bildas nya välfärdsområden, vilka kommer att ta hand om social- och hälsovården i framtiden. Flera av dessa vårdområden kommer att vara tvåspråkiga, vilket ger en bra utgångspunkt för att trygga den svenska servicen. Vi måste jobba tillsammans för att den svenska servicen förbättras i dessa områden, vilket är möjligt då resurserna i vissa fall blir bättre i och med att området har bredare axlar och mer kompetens.
Bättre svensk service kräver också fungerande samarbete mellan de tvåspråkiga områdena, inte minst för att trygga vård och fungerande vårdkedjor på svenska för små klientgrupper. Vi ska se det som en utmaning och möjlighet att utveckla vårdformer som fungerar bristfälligt eller helt saknas på svenska. Här spelar Folktinget en viktig roll.
Bästa mötesdeltagare
Våren är en spännande tid för unga – sommarlovet närmar sig och för en del betyder våren slut på en era då de ska på hösten ut i stora världen i och med påbörjning av gymnasie- eller yrkesskolestudier. För alla har våren dock inte betytt spänning inför intressanta nya möjligheter, utan känslor av otillräcklighet och misslyckan. Årligen blev flera tusen unga efter grundskolan utan studieplats. Dessa unga fick ett brev hem, där det förenklat stod att de inte duger, att de inte är tillräckligt bra. Men aldrig mer. Ingen ung kommer att få ett sådant brev i sommar. Regeringen Marin har utvidgat läroplikten, vilket betyder att alla unga kommer att få en studieplats i höst. Därtill kommer studiematerialet att bli gratis för studeranden. Ingen kommer alltså mera heller att vara tvungen att sluta sina studier på grund av brist på pengar.
Kunskap har alltid varit ett trumfkort för Finland, likasom den nordiska gemenskapen. Landets tvåspråkighet är en styrka som vi ska hålla fast vid. Jag vågar påstå att vi idag har den bästa regeringen för svenskan, eftersom denna regering har klart och tydligt lyft svenskan och landets tvåspråkighet fram som en viktig sak för Finland. Under denna regeringsperiod har också uppdateringen av nationalspråksstrategin påbörjats. Syftet med strategin är att trygga vars och ens rätt till service på svenska eller finska och att förbättra språkklimatet.
Till slut vill jag påminna oss alla om att även om regeringsperioden i offentligheten präglats av coronapandemin, så har vår regering lyckats genomföra en hel del framtidsmålsättningar som kommer att göra Finland starkare efter krisen. Vi har satsat på barn och unga och äntligen fått en historisk utvidgning av läroplikten. Vi motarbetar psykisk ohälsa och skolvåld. Vi satsar på välfärden och tror på ungdomarna. I ett sådant samhälle är det tryggt att uppfostra sina barn och tro på att sommaren kommer att bli ljusare.
Tack!
Det är roligt att se er, även om vi bara träffas via skärmen. Det senaste året har varit tungt och ensamt. Många av oss känner sig utmattade och vi saknar fysiska träffar med våra medmänniskor.
Barn och unga är framtiden. Därför är det särskilt viktigt att vi inte låter dem gå illa. Vi vet att coronakrisen har drabbat barnen – de har under längre tider gått miste om närundervisning och skolgemenskapen, inte kunnat träffa kompisar eller delta i sina hobbyer. Vi vet att den sociala gemenskapen är speciellt viktigt för barn och unga. Regeringen Marin har i alla situationer strävat till att stöda familjer, barn och unga att klara sig igenom denna svåra tid. Kommunerna har fått miljardstöd och pengar har särskilt riktats till småbarnspedagogiken och skolorna. I Finland trädde konventionen om barnets rättigheter i kraft för trettio år sedan år 1991. Konventionen ger barn flera rättigheter varav fyra kan anses vara allmänna principer: förbudet mot diskriminering, barnets bästa ska beaktas, barnet har rätt till liv, överlevnad och utveckling samt rätt att få sina synpunkter beaktade. Jag anser att vi ännu har massor att göra för att barnens rättigheter ska uppfyllas, men idag känner jag mig stolt över att Finland tagit ett enormt framsteg genom att den första barnstrategin har utarbetats. Finland är ett bra land för barn, men vi har ännu problem att tackla.
Barn och unga hamnar allt för ofta att vara rädda under sin daghems- och skoltid. Psykiskt och fysiskt våld har i allmänhet minskat i vårt land, men samtidigt har formerna blivit allt mer allvarliga. Enligt Finlands svenska lärarförbund förekommer mobbning i något mindre utsträckning i svenska skolor än i finska. Däremot verkar det som om mobbningen i större utsträckning fortsätter eller rent av bli värre i de svenska skolorna, också efter att eleverna påtalat mobbningen.
Regeringen Marin har utarbetat ett åtgärdsprogram för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier. Bland annat stärkande av emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter inom småbarnspedagogiken lyfts fram som en åtgärd i programmet. Jag anser att bästa sättet att motarbeta psykiskt och fysiskt våld är att, för det första, börja arbetet i ett tidigt skede, och för det andra att tala om fenomenet med begrepp som bättre motsvarar vad det är frågan om. Jag vill att vi slutar tala om mobbning, eftersom det är frågan om psykiskt och fysiskt våld som sker i skolan eller daghemmet.
Många långtidsarbetslösa, marginaliserade unga och personer som lider av psykisk ohälsa berättar om negativa erfarenheter under sin skoltid. Psykiskt illamående har blivit ett allt mer akut problem i vårt samhälle. Till och med över hälften (51,5 %) av arbetsoförmögenhetspensionerna betalas ut på grund av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa anses kosta över 11 miljarder euro för samhället.
I början av fjolåret publicerades nationella strategin för psykisk hälsa. Strategin innehåller fem prioriteringar: psykisk hälsa som en resurs, hur barns och ungas psykiska hälsa byggs upp i vardagen, rätt till psykisk hälsa, omfattande tjänster enligt människors behov samt gott ledarskap i psykisk hälsa.
För oss finlandssvenskar är det viktigt att påminna om att det måste finnas tillräckligt med svensktalande kuratorer, psykologer, psykoterapeuter och andra som arbetar med människor som är i risk av eller redan lider av psykisk ohälsa. Det en viktig uppgift för oss i Folktinget att samarbeta kring.
Bästa folktingsledamöter och andra åhörare,
Social- och hälsovårdsreformen framskrider och det ser ut som detta långvariga projekt äntligen når sitt mål. Det kommer att bildas nya välfärdsområden, vilka kommer att ta hand om social- och hälsovården i framtiden. Flera av dessa vårdområden kommer att vara tvåspråkiga, vilket ger en bra utgångspunkt för att trygga den svenska servicen. Vi måste jobba tillsammans för att den svenska servicen förbättras i dessa områden, vilket är möjligt då resurserna i vissa fall blir bättre i och med att området har bredare axlar och mer kompetens.
Bättre svensk service kräver också fungerande samarbete mellan de tvåspråkiga områdena, inte minst för att trygga vård och fungerande vårdkedjor på svenska för små klientgrupper. Vi ska se det som en utmaning och möjlighet att utveckla vårdformer som fungerar bristfälligt eller helt saknas på svenska. Här spelar Folktinget en viktig roll.
Bästa mötesdeltagare
Våren är en spännande tid för unga – sommarlovet närmar sig och för en del betyder våren slut på en era då de ska på hösten ut i stora världen i och med påbörjning av gymnasie- eller yrkesskolestudier. För alla har våren dock inte betytt spänning inför intressanta nya möjligheter, utan känslor av otillräcklighet och misslyckan. Årligen blev flera tusen unga efter grundskolan utan studieplats. Dessa unga fick ett brev hem, där det förenklat stod att de inte duger, att de inte är tillräckligt bra. Men aldrig mer. Ingen ung kommer att få ett sådant brev i sommar. Regeringen Marin har utvidgat läroplikten, vilket betyder att alla unga kommer att få en studieplats i höst. Därtill kommer studiematerialet att bli gratis för studeranden. Ingen kommer alltså mera heller att vara tvungen att sluta sina studier på grund av brist på pengar.
Kunskap har alltid varit ett trumfkort för Finland, likasom den nordiska gemenskapen. Landets tvåspråkighet är en styrka som vi ska hålla fast vid. Jag vågar påstå att vi idag har den bästa regeringen för svenskan, eftersom denna regering har klart och tydligt lyft svenskan och landets tvåspråkighet fram som en viktig sak för Finland. Under denna regeringsperiod har också uppdateringen av nationalspråksstrategin påbörjats. Syftet med strategin är att trygga vars och ens rätt till service på svenska eller finska och att förbättra språkklimatet.
Till slut vill jag påminna oss alla om att även om regeringsperioden i offentligheten präglats av coronapandemin, så har vår regering lyckats genomföra en hel del framtidsmålsättningar som kommer att göra Finland starkare efter krisen. Vi har satsat på barn och unga och äntligen fått en historisk utvidgning av läroplikten. Vi motarbetar psykisk ohälsa och skolvåld. Vi satsar på välfärden och tror på ungdomarna. I ett sådant samhälle är det tryggt att uppfostra sina barn och tro på att sommaren kommer att bli ljusare.
Tack!
