Barn och unga mår i stort sätt bra i skolan och på daghemmet. Tyvärr finns det barn som inte gör det. De upplever rädsla under sin skoltid. Under de senaste åren har vi satsat på gemenskapen i skolan, vänverksamhet, skolmedling och –coaching. Skolvåld har generellt minskat, men samtidigt har mobbningsfallen blivit allt mer allvarliga, våldsamma och svåra.
Jag anser att bästa sättet att motarbeta psykiskt och fysiskt våld är att, för det första, börja arbetet i ett tidigt skede, och för det andra att tala om fenomenet med begrepp som bättre motsvarar vad det är frågan om. Jag vill att vi slutar tala om mobbning, eftersom det är frågan om psykiskt och fysiskt våld som sker i skolan eller daghemmet.
Våldserfarenheter följer med barnet långt in i vuxenlivet. Många långtidsarbetslösa, personer som lider av psykisk ohälsa och marginaliserade berättar om negativa erfarenheter från sin skoltid. Det är frågan om ett allvarligare problem än bara småretas, utan det handlar om psykiskt och fysiskt våld. Social medier har bildat nya plattformer och omgivningar för barn och unga för utövning av våld.
Våld förekommer också inom småbarnspedagogiken. Förebyggande arbetet ska börjas i tidigt skede, så att det påverkar barnets psykosociala utveckling på ett positivt sätt och minskar risken för att problem uppkommer. Med långsiktigt förebyggande arbete kan vi trygga framtiden för barn och unga.
Det finns flera än en åtgärd som kan hjälpa oss att lösa problemet. Misslyckande i att reglera känslor och dåliga känslomässiga färdigheter ligger ofta i bakgrunden för skolvåld. Utgångspunkten för att förebygga våld, när det gäller emotionella färdigheter, är barnets förmåga till empati, dvs. förmågan att sätta sig i en annan människas position och förstå den andras känslor.
Medvetenhet om känslor förutsätter goda sociala färdigheter, social kompetens och acceptans av vänner. Att undervisa i känslomässiga färdigheter har visat sig förbättra sociala färdigheter och sociala relationer samt minska social ångest. Att identifiera och bearbeta känslor främjar hälsa och skapar välbefinnande. Dessutom påverkar det attityder till föräldrar och samhälle, hälsa i vuxenlivet, karriärutveckling, missbruk och tendens att utsättas för våld. Tyvärr fokuserar samhället på att lära individer emotionella kunskaper först i det skedet problemen redan uppstått, och inte som en förebyggande åtgärd för alla. Att förebygga våld är en uppgift för alla och vi gör det bäst tillsammans. Därför har jag lämnat in en motion om att Borgå stad ska utarbeta en plan för att förebygga skolvåld. Som en åtgärd ska staden ge utbildning i emotionella färdigheter till dem som jobbar inom småbarnspedagogiken, skolornas inlärningspersonal, barn och unga. Därtill ska ett materialpaket om emotionella färdigheter ges ut till föräldrarna för att stöda dem i sin uppfostrande uppgift och som övningsmaterial till hemmet.
Anette Karlsson
Jag anser att bästa sättet att motarbeta psykiskt och fysiskt våld är att, för det första, börja arbetet i ett tidigt skede, och för det andra att tala om fenomenet med begrepp som bättre motsvarar vad det är frågan om. Jag vill att vi slutar tala om mobbning, eftersom det är frågan om psykiskt och fysiskt våld som sker i skolan eller daghemmet.
Våldserfarenheter följer med barnet långt in i vuxenlivet. Många långtidsarbetslösa, personer som lider av psykisk ohälsa och marginaliserade berättar om negativa erfarenheter från sin skoltid. Det är frågan om ett allvarligare problem än bara småretas, utan det handlar om psykiskt och fysiskt våld. Social medier har bildat nya plattformer och omgivningar för barn och unga för utövning av våld.
Våld förekommer också inom småbarnspedagogiken. Förebyggande arbetet ska börjas i tidigt skede, så att det påverkar barnets psykosociala utveckling på ett positivt sätt och minskar risken för att problem uppkommer. Med långsiktigt förebyggande arbete kan vi trygga framtiden för barn och unga.
Det finns flera än en åtgärd som kan hjälpa oss att lösa problemet. Misslyckande i att reglera känslor och dåliga känslomässiga färdigheter ligger ofta i bakgrunden för skolvåld. Utgångspunkten för att förebygga våld, när det gäller emotionella färdigheter, är barnets förmåga till empati, dvs. förmågan att sätta sig i en annan människas position och förstå den andras känslor.
Medvetenhet om känslor förutsätter goda sociala färdigheter, social kompetens och acceptans av vänner. Att undervisa i känslomässiga färdigheter har visat sig förbättra sociala färdigheter och sociala relationer samt minska social ångest. Att identifiera och bearbeta känslor främjar hälsa och skapar välbefinnande. Dessutom påverkar det attityder till föräldrar och samhälle, hälsa i vuxenlivet, karriärutveckling, missbruk och tendens att utsättas för våld. Tyvärr fokuserar samhället på att lära individer emotionella kunskaper först i det skedet problemen redan uppstått, och inte som en förebyggande åtgärd för alla. Att förebygga våld är en uppgift för alla och vi gör det bäst tillsammans. Därför har jag lämnat in en motion om att Borgå stad ska utarbeta en plan för att förebygga skolvåld. Som en åtgärd ska staden ge utbildning i emotionella färdigheter till dem som jobbar inom småbarnspedagogiken, skolornas inlärningspersonal, barn och unga. Därtill ska ett materialpaket om emotionella färdigheter ges ut till föräldrarna för att stöda dem i sin uppfostrande uppgift och som övningsmaterial till hemmet.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 30.4.2021 i Östnyland.
