Siirry pääsisältöön

En splittrad arbetsmarknad kräver ett fungerande socialskyddsnät

Arbetsmarknaderna har förändrats. Tidigare jobbade man för en och samma arbetsgivare hela sitt yrkesliv men i framtiden kommer det att vara sällsynt. Min generation, född på 1980-talet, kommer inte att sysselsättas av en och samma arbetsgivare hela sitt yrkesliv. Cirka hälften av min mammas generation har sysselsatts av samma arbetsgivare från skolbänken till pensionsåldern. Mamma har jobbat för olika arbetsgivare, medan min pappa har jobbat för samma arbetsgivare över 30 år.
Själv har jag jobbat på en bensinstation, som deltidsanställd sakkunnig och vikarierat på ett daghem. Jag har varit arbetslös och deltagit i arbetskraftsbyråns arbetspraktik. Trots min unga ålder har jag haft olika yrken – allt från mediebranschen till socialbranschen. Den yngre generationens arbetsliv är splittrat, mångsidigt och flexibelt. Socialskyddet bör motsvara den nya generationens behov.
En snabbt förändrad arbetsmarknad orsakar löntagare ofta oönskade perioder av arbetslöshet samt behov av fortbildning. I dagens läge jobbar sextiofem procent av arbetstagarna inom servicesektorn och nya jobb bildas inom små och medelstora företag. Fabriker stängs och hundratals människor mister sitt jobb – Finland är i kris. Det finns inte jobb. Hundratusentals människor är utan jobb och antalet nya arbetslösa ökar årligen katastrofalt.
Med bra tur kan arbetslösa efter en kort tid hitta ett nytt jobb, en studieplats eller grunda ett eget företag. Vissa måste flytta till en annan ort för att få ett arbete. Även jag har flyttat på grund av arbete. För unga, som bor på hyra, är det kanske lättare att byta ort än för de som har barn och möjligen egnahemshus. Allt fler, oavsett av ålder eller utbildning, kommer att drabbas av arbetslöshet. Deltidsjobb såsom också snuttjobb blir allt vanligare och vanligare.
Nu planerar regeringen och arbetsminister Jari Lindström (sf.) att göra nedskärningar i den inkomstrelaterade dagpenningen, att förlänga prövotiden och att göra det lättare att kedjekoppla visstidsanställningar. Inget av regeringens förslag kommer att stöda arbetssökande att få jobb. Regeringens planer kommer att öka instabilitet på arbetsmarknaderna och antalet fattiga löntagare tilltar.
För tillfället får man inkomstrelaterad dagpeng fem dagar i veckan högst femhundra dagar. Den inkomstrelateradedagpenningen är speciellt viktig för att upprätthålla en stabil vardag då man blir arbetslös. Det tjänar ingen att t.ex. en familj måste avstå från sitt egnahemshus eller på något annat sätt betydligt inskränka sitt liv, bara för några månaders arbetslöshet. Jag hoppas, att regeringen upphör med att försämra arbetstagarnas situation och istället fokuserar sig på att bilda nya arbeten, öka tillväxten och köpkraften. Socialskyddet bör reformeras så det motsvarar nutidens behov.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 6.9.2015 i Vasabladet.

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Rohkeilla kokeiluilla parempaa palvelua

Viime aikoina on puhuttu paljon digitalisaatiosta ja terveysteknologian tuomista muutoksista sosiaali- ja terveyssektorille. Tiedän, että teknologia pelottaa monia – joskus myös minua. Kehitys menee niin nopeasti eteenpäin, että vaikka olenkin melko nuori, on moni asia minullekin uutta ja vaikeaa. On selvää, että sosiaali- ja terveyspalveluissa on varmistettava, että jokainen saa tarvitsemaansa palvelut. Digitön elämä ei ole synonyymi palveluttomalle elämälle. Tämä ei kuitenkaan poissulje uusien mahdollisuuksien kokeilemista. Itseasiassa olen rohkeiden kokeiluiden kannattaja. Rohkeiden kokeiluiden mahdollistaminen on kirjattu Porvoon kaupungin strategiaan ja se tulisi kirjata myös hyvinvointialueen palvelustrategiaan. Toki se olisi voinut olla mukana myös hyvinvointialueen strategiassa, mutta viime vuonna vauhti oli niin kovaa, etten ainakaan itse tajunnut nostaa asiaa esille, kun strategiaa valmisteltiin. Mutta miksi sitten tarvitsemme rohkeita kokeiluja? Mielestäni kokeilut ovat tärk...