Siirry pääsisältöön

Jag är dålig om jag inte stressar

Numera är livet ett ända utförande. Alla har bråttom och är stressade. Man måste ha bråttom och stressa, för det är det enda sättet att visa alla hur viktiga vi är. Men vad händer det ifall vi inte hade bråttom, är vi då mindre värda, oviktigare jämfört med människor som har bråttom och stressar? Det kan också vara så, att vi bildar stress åt oss själva, för vi vill att alla skall tycka vi är viktiga. Det här är ju huvudlöst.
Varifrån kommer då den här kända brådskan? Vi har en stor vilja att prestera: vi studerar, arbetar, har semestrar och hobbyn. Alla dessa saker är planerade, så att vi säkert hinner göra allt och inget glöms bort. Speciellt semestrarna är nuförtiden fullplanerade. Jag har hört folk säga, att de skulle behöva semester för att återställa sig efter en tung, fartfylld och planerad semester. Vi har glömt den spontana fritiden, rätten att sova i solen hela dagen eller att ta en cykeltur utan karta. Alla behöver fritid och lugn o ro. Ifall vi planerar allt på sekunden och brådskar igenom både arbete och semester, hurudana minnen av vårt liv har vi då i ålderdomen?
Planering och organisering är en dygd, men var går gränsen? Arbete och utbildning är bra för oss och för samhället, men det är inte ändamålsenligt att vi blir slutkörda och intresset för arbetet upphör. Har vi rätt att ta tid åt oss själva eller är det mera tillåtet att vi blir slutkörda redan i ung ålder? Vi har skäl att fundera, vad det är som får oss att prestera på bekostnad av vår hälsa och vårt välmående.
Det diskuteras mycket om att arbetskarriären måste förlängas. Unga måste få examen så fort som möjligt, så att de blir värdefulla skattebetalare. Människorna skall arbeta så länge som möjligt, pensionsåldern höjs hela tiden. Undersökningarna visar att stället där man borde fokusera på då man talar om arbetskarriärer är mitten, inte början eller slutet. Bästa lösningen skulle vara att fokusera på arbetstagarnas välfärd och välmående på arbetsplatsen. Också arbetslöshet medför stress och problem. Arbetslösas välfärd, välmående och möjligheter att få nytt arbete måste också tas i beaktande. Då får vi längre karriärer utan att tvinga människor att prestera på bekostnad av deras hälsa och välmående.
Hela livet är uppbyggt på förhand: skaffa en bra utbildning, ett bra arbete och hitta din livspartner och grunda familj. Vi måste redan som unga veta vad vi ska göra för att klara oss i livet och uppfylla kraven vår omgivning gett oss. Ibland är det ändå bra att stanna upp och fundera: vad vill jag av livet, vad gör mig glad?
Människan behöver tid med sina närmaste. Av de närmaste och käraste får vi krafter till nya utmaningar. Alla måste ha en rätt att hitta sin egen väg i livet, en väg där hen orkar och vill gå hela sitt liv. Vi lever bara en gång, livet ska inte presteras, utan levas.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 3.6.2014 i Östra Nyland.

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Suomen ylikulutuspäivä on tänään

Liian moni eläin, hyönteinen ja kasvi on kuollut - kadonnut maan päältä ikuisiksi ajoiksi. Tämä on todellista, vaikka jotkut päättäjät ovatkin kuuluttaneet väärää totuutta luontomme ja ilmastomme tilasta. Äitiyden myötä maapallomme tulevaisuus on minulle entistäkin tärkeämpää. Haluan, että lapseni saa nauttia puhtaasta luonnosta ja vedestä. Metsä on minulle tärkeä paikka, ja haluan sen olevan myös tulevien sukupolvien lapsille. Jos kaadamme kaikki puut, emme koskaan pääse nauttimaan metsän raikkaasta tuoksusta. Emme näe, kuinka ylös latva voi kasvaa tai miten monimuotoinen eläin- ja kasvikunta vanhan puun ympärille syntyy. Tällä hetkellä viidennes maapallon ihmisistä kuluttaa neljä viidesosaa maapallon luonnonvaroista. Suomen ylikulutuspäivä on tänään. Jos kaikki maailman ihmiset eläisivät kuin me suomalaiset, tarvittaisiin 3,6 maapalloa kattamaan luonnonvarojen tarve kestävästi. Liikenne, energia ja ruoan tuotanto ovat suurimmat maapallon kuluttajat. Kierrätysmateriaalien käytön kanna...

Valtuustoaloite: Järjestötoimijoiden tulevaisuuden turvaaminen

Porvoossa on yli 900 rekisteröityä yhdistystä, ja lisäksi yhdistyksiä, jotka toimivat Porvoon alueella. Arviolta joka kolmas suomalainen osallistuu vapaaehtoistoimintaan. Taloustutkimuksen toteuttamassa tutkimuksessa ihmiset osallistuivat vapaaehtoistoimintaan keskimäärin 15 tuntia kuukaudessa. Kansantaloudellisesti ajatellen vapaaehtoistoiminnan arvoksi voitaisiin siten laskea noin 2,5 miljardia euroa vuositasolla. Tutkitusti tiedetään, että kun ihminen osallistuu vapaaehtoistoimintaan tai vastaanottaa sitä, vastavuoroisesti koettu hyvä ei jää kahdenväliseksi. Kokemuksesta kerrotaan lähipiirille, joka ehkä innostuu osallistumaan toimintaan. Ja mukana oleminen ainakin vahvistaa uskoa kanssaihmisessä olevaan hyvään ja lisää rohkeutta luottaa toiseen ihmiseen. Vapaaehtoistyö ja järjestötoiminta on myös ikääntyneiden hyvinvointia vahvistavaa toimintaa. Suomalaisen yhteiskunnan ikääntyessä on tärkeää, että kiinnitämme entistä enemmän huomiota ikääntyvän väestön tarpeisiin ja hyvinvointiin....